Följande insändare infördes i UNT.se den 9:e april 2026 - läs hela insändaren här. Uppsala kommun talar om grön omställning och om hur avgörande det är att skydda naturen. Samtidigt planeras ett omfattande ingrepp i ett naturreservat. Hur går det ihop? Det undrar...
Allt om spårvägsprojektet
Uppsala behöver bättre kollektivtrafik. Det råder det ingen tvekan om. En växande kommun behöver pålitliga resor, god framkomlighet, bättre kopplingar mellan stadsdelar och ett kollektivtrafiksystem som gör vardagen enklare för människor.
Men frågan är inte om Uppsala behöver stark kollektivtrafik. Frågan är vilken lösning som är bäst, mest ansvarsfull och mest flexibel för Uppsala kommun och hela Uppsala län.
Utvecklingspartiet demokraterna, UP, säger nej till spårvägsprojektet och vill i stället satsa på Bus Rapid Transit, BRT: moderna eldrivna långbussar i egna körfält, med hög turtäthet, god framkomlighet och möjlighet att anpassas när staden förändras.
Vår linje är enkel: Uppsala ska ha bättre kollektivtrafik, men inte till vilket pris som helst.
Spårvägsprojektet är dyrt och inflexibelt
Spårvägsprojektet har vuxit till ett av de största och dyraste infrastrukturprojekten i Uppsalas moderna historia. Den officiella kostnaden anges i dag till 12,1 miljarder kronor i 2024 års prisnivå. Av detta beräknas staten bidra med 3,1 miljarder kronor, Uppsala kommun med 7,5 miljarder kronor och Region Uppsala med 1,5 miljarder kronor. Källa: Uppsala kommun om kostnader och finansiering.
Men detta är inte hela bilden. Region Uppsala ansvarar för kollektivtrafiken och därmed för trafikering, drift, fordon och underhåll. När regionfullmäktige 2025 beslutade att gå vidare med upphandling av trafikdrift och underhåll bedömdes kostnaden till 175–200 miljoner kronor per år. Källa: Region Uppsala, regionfullmäktige 23 april 2025.
Det betyder att spårvägsfrågan inte bara handlar om Uppsala kommun. Den handlar också om skattebetalarna i hela Uppsala län. Vi i Utvecklingspartiet demokraterna menar att detta är ett för dyrt, för inflexibelt och för riskfyllt projekt. Vi vill i stället använda skattepengarna smartare och bygga ett modernt BRT-system som kan ge hög kapacitet, bättre flexibilitet och mindre ekonomisk risk.
Bakgrunden till spårvägsprojektet
Spårvägen är en del av det så kallade fyrspårsavtalet mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun. Avtalet omfattar bland annat två nya järnvägsspår mellan Uppsala och länsgränsen, en ny station i Bergsbrunna, en kapacitetsstark kollektivtrafiklänk mellan Bergsbrunna och Södra staden samt ett omfattande bostadsbyggande i södra och sydöstra Uppsala. Källa: Uppsala kommun om fyrspårsavtalet.
Det är viktigt att skilja på olika delar av avtalet. UP är positiva till bättre järnvägskapacitet mellan Uppsala och Stockholm. Fyrspår på Ostkustbanan är en viktig nationell infrastruktursatsning. Det vi motsätter oss är att Uppsala kommun och Region Uppsala låser fast sig vid just spårväg som teknikval, trots att det finns billigare och mer flexibla alternativ. Ursprungligen var också formuleringen kapacitetsstark kollektivtrafik den som var tänkt i avtalet, tyvärr låste man sig fast vid spårväg.
Spårvägen är tänkt att bli cirka 17 kilometer lång och trafikera sträckor genom bland annat Uppsala C, Rosendal, Ulleråker, Ultuna, Gottsunda och vidare mot Bergsbrunna.
Region Uppsala ansvarar för kollektivtrafiken
En av de viktigaste sakerna i den här frågan är också en av de mest missförstådda: Region Uppsala ansvarar för kollektivtrafiken.
Uppsala kommun bygger gator, broar, spår och annan kommunal infrastruktur. Men kollektivtrafiken är regional. Det är Region Uppsala som ansvarar för fordon, trafikering, drift och hur kollektivtrafiksystemet ska fungera i länet.
Region Uppsala beskriver själv sitt uppdrag i spårvägsprojektet som att bland annat kravställa spårvägen, tillhandahålla spårvagnar, bygga hållplatser och depå samt ansvara för drift och trafikering. Källa: Region Uppsala om Uppsala spårväg.
Det gör spårvägsfrågan till en regional fråga, inte bara en kommunal. När Region Uppsala binder upp sig för spårväg påverkar det möjligheten att utveckla kollektivtrafik i hela länet. När kostnaderna för drift, fordon, depå och underhåll ökar påverkar det också regionens ekonomi. Och när regionens ekonomi pressas påverkas även vården, som redan har stora utmaningar.
UP:s linje är därför att spårvägen måste stoppas både i kommunen och regionen. Det räcker inte att tala om kommunens kostnader. Regionen är nyckeln.
Hur har stödet sett ut i Region Uppsala?
I Region Uppsala har spårvägsprojektet under lång tid drivits vidare av breda majoriteter. Flera avgörande beslut visar detta. Efter valet 2022 var det först den gamla alliansen (M, C, L och KD) som styrde i Regionen, där de valde att inte sätta stopp för spårvägsprojektet. 2022 bytte C sida och skapade ett nytt styre med S, V och MP. Därefter har stödet för spårvägen från regionen bekräftats.
I juni 2023 beslutade regionfullmäktige att Region Uppsala skulle hyra in spårvagnar via AB Transitio. Region Uppsala konstaterade då att regionen genom samverkansavtalet med Uppsala kommun hade åtagit sig ansvar för att anskaffa och finansiera spårvagnarna. SD och KD yrkade avslag och reserverade sig. Källa: Region Uppsala, regionfullmäktige juni 2023.
I september 2023 godkände regionfullmäktige samverkansavtalet S2 för Uppsala spårväg. Region Uppsala beskrev avtalet som en fortsättning på tidigare samverkansavtal och som en modell för hur spårvägssamarbetet ska organiseras. Även då reserverade sig SD och KD mot beslutet. Källa: Region Uppsala, regionfullmäktige september 2023.
I april 2025 beslutade regionfullmäktige att initiera upphandling av trafikdrift och underhåll av bansystem för spårvägen. Den årliga kostnaden bedömdes till 175–200 miljoner kronor. Även då yrkade KD och SD avslag och reserverade sig. Källa: Region Uppsala, regionfullmäktige april 2025.
Det betyder att det i regionen funnits ett återkommande brett stöd för att fortsätta projektet. UP har i dag inga mandat i regionfullmäktige, men vår bedömning är tydlig: Region Uppsala måste byta linje och välja BRT i stället för spårväg. Därför ställer också UP upp i Regionvalet till hösten 2026.
Hur har UP röstat i kommunen?
UP har sedan partiet bildades varit emot spårvägsprojektet. Vi har röstat nej till spårvägsrelaterade beslut och drivit linjen att projektet ska ersättas med BRT.
I kommunstyrelsen den 25 maj 2022 behandlades projektdirektiv 3.0 för Uppsala spårväg. Stefan Hanna från UP yrkade avslag tillsammans med företrädare för M, KD och SD. S, L, MP och V yrkade bifall. Källa: Uppsala kommun, kommunstyrelsen 25 maj 2022.
I kommunfullmäktige den 11 september 2023 behandlades samverkansavtalet S2 för Uppsala spårväg. Stefan Hanna och Lars Björndahl från UP yrkade avslag, tillsammans med M, SD, C och KD. S, MP, V och L yrkade bifall. Källa: Uppsala kommun, kommunfullmäktige 11 september 2023.
UP har sedan partiet grundades 2019 röstat nej till alla spårvägsrelaterade beslut i kommunfullmäktige, inklusive alla budgetar från styret som rört spårvägen – det vill säga 2023, 2024 och 2025.
Det är viktigt eftersom det ibland påstås att UP skulle ha ”bytt fot” i spårvägsfrågan. Det stämmer inte. Däremot gjorde vi i UP två misstag: vi borde ha hållit fast vid en folkomröstning direkt om spårvägen, och formuleringen i den folkomröstning som senare blev aktuell blev för svårbegriplig. Det beklagar vi.
Men vår sakpolitiska linje har varit densamma: nej till spårväg, ja till BRT.
Liberalernas avgörande omsvängning
Efter valet 2022 fanns ett läge där spårvägen kunde stoppas i Uppsala kommun. UP:s uppgörelse med Socialdemokraterna byggde på att UP inte skulle stödja spårvägsprojektet. I det läget fanns en majoritet i fullmäktige mot spårvägen. L hade skickat in en motion till fullmäktige om att sätta stopp för spårvägen, därför räknade UP med att majoriteten mot spårvägen skulle hålla. Det var ett misstag.
Hur allvarligt läget var för spårvägsprojektet visades på den konferens som hölls i början på 2023 på Krusenbergs herrgård där förhandlingar hölls för att försöka rädda projektet, något såklart UP motsatte sig.
Våren 2023 förändrades läget. Liberalerna svängde tillbaka till att stödja spårvägen. SVT beskrev i maj 2023 att det efter Liberalernas omsvängning åter fanns en majoritet för spårväg i Uppsala kommunfullmäktige. Källa: SVT Nyheter Uppsala.
I juni 2023 presenterade Liberalerna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en överenskommelse där Uppsala kommun skulle fullfölja sina åtaganden i fyrspårsavtalet, inklusive spårväg och bostadsbyggande. Källa: Liberalerna Uppsala om fyrspårsöverenskommelsen.
Det var den politiska vändpunkt som gjorde att projektet kunde fortsätta. I kommunfullmäktige fick S, V, MP och L tillsammans majoritet för att driva vidare spårvägen.
UP menar att detta är ett av de mest avgörande besluten i frågans historia. Ett parti som kort dessförinnan hade öppnat för att stoppa spårvägen valde att säkra projektet tillsammans med S, V och MP. För Uppsalaborna innebar det att ett av kommunens största och dyraste infrastrukturprojekt rullade vidare.
Varför säger UP nej till spårvägen?
UP:s kritik handlar inte om att vara emot utveckling. Tvärtom. Vi vill att Uppsala ska utvecklas. Vi vill ha bättre kollektivtrafik, fler fungerande kopplingar mellan stadsdelar, bättre tillgänglighet och mindre bilberoende.
Men utveckling måste bygga på sunt förnuft, ekonomiskt ansvar och teknisk flexibilitet.
1. Kostnaden är för hög
Den officiella kalkylen är 12,1 miljarder kronor. Det är redan en enorm summa. Till detta kommer regionens kostnader för drift, underhåll, fordon och depå. Bara drift och underhåll bedöms kunna kosta upp till 200 miljoner kronor per år. Källa: Uppsala kommun om kostnader och Region Uppsala om driftkostnader. Hur stor slutsumman blir kan man inte veta, men ser man till hur andra stora infrastrukturprojekt utvecklats skulle det inte förvåna om kostnaden skulle bli 50% högre.
UP menar att detta är en felprioritering. I ett läge där skolan, äldreomsorgen, vården och kollektivtrafiken i hela länet har stora behov måste varje krona användas klokt.
Det är inte ansvarsfullt att låsa fast Uppsala och Region Uppsala i ett prestigeprojekt när modern BRT kan ge mycket av samma trafiknytta till lägre kostnad och med lägre risk.
2. Projektet är för inflexibelt
Spårväg bygger på fast räls. När spåren väl ligger där de ligger är systemet svårt att ändra. Det kan vara en fördel i vissa städer, men det är också en stor risk i en stad där befolkningsprognoser, bostadsplaner, arbetsplatser och resmönster förändras.
BRT ger större flexibilitet. Linjer kan justeras. Fordon kan flyttas. Turtäthet kan förändras. Nya stråk kan prioriteras utan att man behöver bygga om hela trafiksystemet.
Det är särskilt viktigt i Uppsala, där utvecklingen av södra staden, Bergsbrunna, kransorterna och övriga länet fortfarande är beroende av många osäkra faktorer.
Ett typexempel på inflexibilteten ser vi när sista april firas i Uppsala, då leds idag bussar om och busshållplatser flyttas. Spårvägen kan aldrig ledas om utan är beroende av att gå där rälsen går.
3. Befolkningsutvecklingen har förändrats
När spårvägsplanerna växte fram utgick planeringen från mycket kraftig befolkningstillväxt. UP menar att dagens prognoser och ekonomiska verklighet kräver en ny prövning.
Stora beslut måste kunna omprövas när verkligheten förändras. Det är inte svaghet. Det är ansvar.
4. Byggstörningar och trafikpåverkan blir stora
Spårvägen kräver omfattande markarbeten. Ledningar ska flyttas, vägar byggas om, broar anläggas, räls läggas och kontaktledningar sättas upp. Det kommer att påverka trafiken i Uppsala under lång tid. Källa: Region Uppsala om spårväg i stadsmiljö.
UP menar att detta måste vägas in ärligt. Uppsala ska inte rivas upp i åratal utan att invånarna får en seriös prövning av alternativet BRT.
5. Miljö- och kulturmiljöriskerna är stora
En av de mest kontroversiella delarna är bron över Fyrisån vid Ultuna. UP har drivit frågan om miljö- och kulturmiljöriskerna, bland annat kopplat till Årike Fyris, Linnéstigar och vattenmiljöer. Här var UP det enda partiet som var på plats i Mark- och miljödomstolen för att föra talan mot att bron skulle få miljötillstånd. Bland annat tack vare UP:s arbete i domstolen så sa dem nej till att ge tillstånd, nu har Mark- och miljööverdomstolen frågan på sitt bord.
UP har också varit tydliga i kritiken mot att spårvägsprojektet riskerar att skapa stora ingrepp i känsliga natur- och kulturmiljöer. Läs mer: UP om varför det är ekonomiskt försvarbart att stoppa spårvägen.
Därför vill UP bygga BRT i stället
Bus Rapid Transit, BRT, är inte ”vanliga bussar”. Det är ett system för kapacitetsstark kollektivtrafik med långa eldrivna bussar, egna körfält, tydliga hållplatser, signalprioritering och hög turtäthet.
Rätt utformat kan BRT ge snabb, pålitlig och attraktiv kollektivtrafik, men med betydligt större flexibilitet än spårväg.
UP:s BRT-förslag bygger på fem principer:
- Egna körfält. BRT ska inte fastna i bilköer. Det ska byggas som ett prioriterat kollektivtrafiksystem.
- Hög turtäthet. Kapacitet handlar inte bara om fordonets storlek, utan också om hur ofta fordonen går.
- Eldrivna långbussar. UP vill ha moderna, tysta och utsläppssnåla fordon.
- Flexibel linjedragning. När bostadsområden, arbetsplatser och resmönster förändras kan systemet utvecklas.
- Lägre kostnad och lägre risk. Mer av skattepengarna kan användas till skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik i hela länet.
För UP är BRT inte ett sämre alternativ till spårväg. Det är ett smartare alternativ för Uppsala.
Det är inte för sent att byta
Ett vanligt argument är att projektet har gått så långt att det är för dyrt att stoppa. UP delar inte den bedömningen.
Mycket av det markarbete som görs inom spårvägsprojektet kan också användas för BRT. Det gäller exempelvis delar av gatuombyggnader, ledningsflyttar, hållplatslägen och framkomlighetsåtgärder. Det som är specifikt för spårväg är framför allt räls, kontaktledningar, likriktarstationer och spårspecifik teknik.
UP:s linje är därför att det fortfarande kan vara ekonomiskt försvarbart att byta teknikval, särskilt om alternativet innebär miljardbesparingar för kommun- och regioninvånare. Läs mer: Det är ekonomiskt försvarbart att stoppa spårvägen.
Det är bättre att byta till en klokare lösning i tid än att fortsätta av prestige.
UP:s besked
UP vill:
- Stoppa spårvägsprojektet.
- Omförhandla och pröva teknikvalet på nytt.
- Ersätta spårvägen med ett modernt BRT-system.
- Säkerställa att redan gjorda arbeten används där de kan komma till nytta.
- Prioritera kollektivtrafik som fungerar i hela Uppsala län.
- Frigöra resurser till skola, äldreomsorg, sjukvård och annan kärnverksamhet.
- Ge Uppsalaborna större demokratisk insyn i stora samhällsbyggnadsbeslut.
Vi vill inte bromsa Uppsala. Vi vill att Uppsala ska utvecklas smartare.
Vanliga frågor
Är UP emot kollektivtrafik?
Nej. UP vill stärka kollektivtrafiken. Vi är emot spårvägsprojektet, inte emot kapacitetsstark kollektivtrafik. Vårt alternativ är BRT: snabb, eldriven och flexibel kollektivtrafik med egna körfält.
Varför är BRT bättre än spårväg?
BRT är billigare, snabbare att bygga, mer flexibelt och lättare att anpassa när staden förändras. Det kan byggas med egna körfält och hög turtäthet, utan att Uppsala låser fast sig i räls för generationer framåt.
Är det inte Region Uppsala som ansvarar för kollektivtrafiken?
Jo. Region Uppsala ansvarar för kollektivtrafiken. Därför är regionen avgörande. Kommunen bygger delar av infrastrukturen, men regionen ansvarar för trafikering, drift, fordon och kollektivtrafiksystemet. Källa: Region Uppsala om spårvägsprojektet.
Vad har UP röstat?
UP har röstat nej till spårvägsrelaterade beslut sedan partiet bildades. I kommunstyrelsen 2022 yrkade UP avslag på projektdirektiv 3.0. I kommunfullmäktige 2023 yrkade UP avslag på samverkansavtalet S2. Källa: kommunstyrelsen 25 maj 2022 och kommunfullmäktige 11 september 2023.
Varför blev det ändå spårväg?
Efter valet 2022 fanns ett läge där spårvägen kunde stoppas i kommunen. Men 2023 svängde Liberalerna och slöt en överenskommelse med S, V och MP om att fullfölja fyrspårsavtalet inklusive spårväg. Därmed fanns åter en majoritet för projektet i kommunfullmäktige. Källa: SVT Nyheter Uppsala och Liberalerna Uppsala.
Är det för sent att stoppa projektet?
UP menar att det inte är för sent. Ju längre projektet fortsätter, desto dyrare blir det att byta väg. Men mycket av de förberedande arbetena kan fortfarande komma till nytta även i ett BRT-system. Därför är det viktigt att fatta beslut nu, innan ännu fler miljarder binds upp.
Uppsala förtjänar bättre än prestigeprojekt
Spårvägsfrågan handlar i grunden om hur Uppsala kommun och Region Uppsala ska styras.
Ska vi låsa fast oss vid ett dyrt projekt bara för att tidigare politiker har gjort det? Eller ska vi våga tänka om när kostnaderna ökar, befolkningsprognoser förändras och bättre alternativ finns?
UP:s svar är tydligt.
Vi vill ha ett Uppsala där skattepengar används med respekt. Där kollektivtrafiken utvecklas för hela länet. Där kärnverksamheten går före prestige. Där beslut kan omprövas när verkligheten förändras.
Därför säger vi nej till spårvägen.
Och därför säger vi ja till BRT.