Publicerad i UNT på debattsidan 19:e februari 2026 – läs här.
Det behövs en analys av spårvägen sett till civilförsvaret, skriver Thor-Björn Eriksson, sakområdesledare för civilförsvar och skyddsrum, Utvecklingspartiet demokraterna.
Under 70-talet och ett antal år framåt, pågick en intensiv civilförsvarsverksamhet. De länsmedborgare som inte var krigsplacerade i det militära försvaret skrevs in av Länsstyrelsen i Uppsala för att krigsplaceras på olika befattningar inom civilförsvaret.
I Rosersberg fanns en övningsanläggning, för att träna de civilförsvarspliktiga i sambandstjänst, räddningstjänst, sjukvård, polisiära befattningar, trafikdirigering, men också ledningstjänst. På Länsstyrelsen i Uppsala, försvarsenheten, där jag arbetade under 10 år, planlade vi för Uppsalabornas försörjning av livsmedel, läkemedel, sjukvård, transporter och evakuering, i händelse av krig eller annan samhällsstörning. I händelse av ransonering fanns kuponger förberedda, bland annat för mat och drivmedel.
Eftersom Uppsala län har kärnkraftverket Forsmark övade Länsstyrelsen sin organisation tillsammans med kommunen och andra viktiga aktörer som polis, försvaret, Vägverket och Uppsala Buss med flera. Den sistnämnde om det skulle bli en evakuering av tätorten. Transportkapaciteten planlades noggrant med allmänna transportmedel, där Uppsalabuss var ”ryggraden”. En del bussar planerades för sjuktransporter varför den totala transportkapaciteten minskade. Här ingick också taxiverksamheten.
Jag vill säga att samhället var robust och berett att möta hot av olika slag vid den tiden.
I Uppsala pågår nu en planläggning för ”kapacitetsstark trafik”, med spårvagnar. Om det blir verklighet med en evakuering, hur ska en sådan ske av cirka 100 000-150 000 människor från Uppsala till omgivande kommuner, och annan sammanhållen bebyggelse som då blir mottagare av alla utrymmande. Var finns planläggningen för omhändertagande av skadade och vårdbehövande? Har kommunen, Region Uppsala eller Länsstyrelsen gjort någon inventering?
Att sjukhuset, Region Uppsala har sådan planläggning borde vara given, men hur sker den fortsatta vården utanför tätorten? Vilken transportkapacitet behövs i värsta scenariot. Vilka utrymningsvägar ska användas, trafikdirigering et cetera. När kommunen nu planerar för kapacitetsstark trafik är den spårbunden och slukar flera miljarder som inte kan användas för andra transportbehov eller andra behov som kan uppstå och som kräver flexibilitet. En stor del av kommande utgifter blir direkt kopplat just till spårvägen och dess begränsning.
Varför har inte kommunen gjort en analys utifrån ett civilförsvarsperspektiv, med utrymning? Hur kan utrymning ske, störningsfritt, där spårbunden trafik trafikerar Uppsalas gator tillsammans med brandförsvarets räddningsfordon och andra civila fordon?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (som numera heter Myndigheten för civilt försvar) har skickat ut en broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”. Det är inte bara enskilda hushåll som den är riktad till utan även organisationer. Jag undrar, vilket avtryck har det gjort på kommunen, Länsstyrelsen och Region Uppsala för att stärka civilförsvaret. Hur ska kommuninvånarnas skattepengar användas?
Jag menar att civilförsvaret i en framtid måste innehålla resurser som möter kommande behov och ser till hela Uppsalas nytta. Det är inte bara inför kris eller krig som civilförsvaret kan göra skillnad. Klimatförändringar är en del av de förändringar som kräver en annan beredskap än tidigare.
Ett område som är eftersatt är byggande av skyddsrum i tillkommande bebyggelse. Var finns dom pengarna, och viljan att ge civilbefolkningen skydd? I Bäcklösa och andra planerade bostadsområden finns inga skyddsrum. Från år 2002 byggdes i princip inga skyddsrum. Det finns en stor skuld att bygga bort. Planera för framtiden! Planera för ett civilt försvar! Både för fredstid och krigstid.
Uppsala kommun planer att ta fram en ny översiktsplan för 2028, som kommer att stötas och blötas innan antagande. Kanske 2029 finns den på plats, alltså om tre år. Det går för sakta. Nya riktlinjer och politiska beslut måste tas nu. Att omsätta beslut rörande så omfattande planering som civilförsvar kräver lång tid till ett genomförande.
Thor-Björn Eriksson
sakområdesledare civilförsvar och skyddsrum, Utvecklingspartiet demokraterna
Vill du läsa mer om beredskap? Läs då en tidigare debattartikel vi skrivit här.