Något är allvarligt fel i hur Region Uppsala fördelar sina resurser. Samtidigt som politiken stolt satsar miljoner på möjligheten till hemförlossningar, en vårdform som innebär ökade risker för både mamma och barn så förstörs den palliativa vården. Människor i livets slutskede lämnas att dö i ensamhet på överbelagda sjukvårdsavdelningar, andra vård- och omsorgsformer eller i sina hem, där stödet inte räcker till. Det är ett svek mot våra äldre, våra svårt sjuka, våra närstående och mot själva idén om ett tryggt och värdigt liv från början till slut.
Både mamma och barn ska ha rätt till en säker och värdig förlossning. Ur både barnens och mödrarnas perspektiv är professionens budskap glasklart. BB är bäst. Särskilt för barnen är en födsel på ett väl fungerande BB det tryggaste alternativet. Hemförlossningar innebär inte bara större risker för barnet. De är också kostsamma och kräver omfattande extra resurser. Trots detta väljer ändå politikerna i Region Uppsala att prioritera satsningar som ökar riskerna för barnen istället för att säkra en fungerande och tillgänglig hospicevård.
Det senaste decenniet har den palliativa vården i Uppsala län genomgått en omfattande nedrustning, något som väckt oro och kritik från patienter, närstående och personal. Den vård som Region Uppsala och kommunerna tidigare gemensamt byggt upp fungerar inte idag. Brist på personal, kompetens och resurser gör att många patienter inte får den vård, omsorg och det stöd de behöver i livets slutskede. Läkare och sjuksköterskor lämnar verksamheten och konsekvensen blir ett system som inte längre kan garantera en värdig palliativ vård.
Samtidigt som detta sker, väljer man att lägga resurser på att möjliggöra hemförlossningar för en liten grupp kvinnor, ofta med god hälsa och starkt stöd omkring sig. Det talas om att barnens bästa ska stå i centrum, något som Centerpartiet drivit fram. Men i praktiken handlar det inte om att sätta barnens bästa först. Tvärtom innebär hemförlossningar ökade risker för barnet, samtidigt som kostnaden för en enda hemförlossning motsvarar flera vårddygn på hospice. Att satsa så stora resurser på något som gynnar ett fåtal, och dessutom ökar riskerna för de mest sårbara, de nyfödda barnen, är svårt att försvara.
Resurserna borde istället omfördelas till den specialiserade palliativa vården och ge fler människor i livets slutskede möjlighet till att få tillbringa sin sista tid i livet i lugn och ro, omgiven av närhet, värme och professionell omsorg.
Varför har politiken så svårt att se till helheten? Varför är det så lätt att romantisera livets början, men så svårt att tala om dess slut?
Det handlar inte om att ställa grupper mot varandra. Det handlar om att våga prioritera rätt. Att våga se att värdighet och trygghet inte bara behövs vid livets början, utan också vid dess slut.
Vi vet vilken skillnad en plats på hospice kan göra. När en älskad person, yngre eller äldre, får tillbringa sin sista tid i sitt liv i lugn och ro, omgiven av omtanke och professionellt stöd. Ett stöd som också omfattar de närstående och ger dem avlastning från ett ansvar de inte är rustade för.
Vi behöver en politik som vågar tala öppet om döden. Som vågar investera i det som inte syns i valkampanjer och som inte ger snabba rubriker. Vi behöver fler hospiceplatser/palliativa enheter, och fler utbildade inom palliativ vård som kan ge stöd till kommunens hemsjukvård så att människor får avsluta sina liv som just människor, inte som patienter i ett system som tappat sin själ.
Det är dags att vi ställer de viktiga frågorna: Hur kan ett liv inledas tryggt, och hur kan det avslutas med värdighet? De prioriteringar som Region Uppsala gör idag är inte försvarbara. Vi sviker inte bara de som är svårast sjuka och står inför livets slut, utan också de barn som riskerar att gå miste om den snabba intensivvård som många gånger kan vara livsavgörande och ge möjlighet till ett långt och friskt liv.
Carina Kumlin, ersättare i KF och Äldrenämnden, Utvecklingspartiet demokraterna
Mia Hågelind, toppkandidat Region Uppsala, Utvecklingspartiet demokraterna
Stefan Hanna, partiledare, Utvecklingspartiet demokraterna