Insändare: Vad händer med miljön om spårvägen blir verklighet?

Följande insändare infördes i UNT.se den 9:e april 2026 – läs hela insändaren här.

Uppsala kommun talar om grön omställning och om hur avgörande det är att skydda naturen. Samtidigt planeras ett omfattande ingrepp i ett naturreservat. Hur går det ihop? Det undrar Thor‑Björn Eriksson.

Uppsala kommun har på olika sätt försökt övertyga oss medborgare att en spårvägsbro i Årike Fyris, ett naturreservat, ligger helt i linje med den gröna omställning om bevarande som man vill framhålla. Man har för att understryka sin ambition med den gröna omställningen, skapat ett nytt naturreservat, Stabby.

Man skriver att skydda naturen är avgörande för vår framtid, det gröna rummet skänker harmoni till människorna som vistas där. I kommande planer och program kommer särskilt fokus att ligga på frågor om miljö. Sammanhängande natur och vattenområden är avgörande för ekosystemet långsiktiga bärkraft. Hur lever man då upp till de här ambitionerna? Årike Fyris naturreservat, har skötsel- och bestämmelser i likhet med Stabby naturreservat. Vad händer i Årike Fyris? I ett naturreservat som man till exempel inte får bryta kvistar i.

I reservatet skall byggas en spårvägsbro som är 850 meter lång samt 18 meter bred och ca 12 meter hög. Ett stort antal träd ska fällas, med kvistar. Uppsalaåsens vattenmagasin ska penetreras med över 1 000 stöd/pålar rakt ner i Uppsalaåsen. På den västra sidan av Fyrisån anläggs uppställningsplatser för maskiner, byggbodar och materiel vars yta är okänd. På den östra sidan hårdgöres ca 55 000 kvm bördig jordbruksmark för anläggningsutrustning kopplat till byggverksamheten. Markarbetena här består av bortforsling av jordbruksmark därefter en markmatta och uppe på den, grus, singel och makadam som utgör den bärande underlaget för byggbodar maskiner container och så vidare. Hur regnvattnet ska tas omhand framgår inte av kommunens planer. På vilket sätt renas regnvattnet?

Den trafik som genereras av ett byggprojekt i den här storleken kommer att påverka de boende. Vägsystemet måste byggas ut för att klara den tunga trafiken. Avgaserna från dieselfordon drabbar också de boende.

Byggprojektet planeras att pågå i 3 år men kan förlängas till 8 år, med lastbilstrafik som följd. Trafiken måste ledas genom boendemiljö i bland annat Nåntuna, med stor trafikpåverkan. Nuvarande vägsystem bygger på personbilstrafik till enskilda fastigheter.

Kommunen har ännu inte fått nödvändiga dispenser för att bygga spårvägsbron eftersom de är överklagade till MÖD. Man har inte heller sökt nödvändiga dispenser för t.ex fåglar, utter, fladdermöss, m.fl skyddade arter.

Det är mycket kvar innan det blir en fortsättning på spårvägsbron. Många tillstånd saknas. Har man tänkt tanken att ett domstolsbeslut kan gå emot spårvägsplanerna, som i MMD!

Thor-Björn Eriksson