Utvecklingspartiet demokraterna har tillsammans med företrädare för styret, vård- och omsorgsförvaltningen och pensionärsorganisationerna gått igenom status för Silveravtalet den 22 april. Genomgången visar att nästan hela avtalet nu är genomfört eller på väg att genomföras.

Silveravtalet slöts 11:e mars 2024 mellan Utvecklingspartiet demokraterna och styret i Uppsala kommun, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Syftet var tydligt: Uppsala ska ha en äldreomsorg med hög kvalitet, valfrihet, långsiktighet och bättre förutsättningar för både kommunala, idéburna och privata utförare.

Vid den senaste genomgången deltog Johan Eikman, avdelningschef på vård- och omsorgsförvaltningen, Stefan Hanna, Erik Malmstig, Annie A Morén och Eva Salomon från Utvecklingspartiet demokraterna, två representanter från UPS samt Asal Gohari (S), ordförande i äldrenämnden.

Bilden från mötet var positiv. Silveravtalet har i stor utsträckning gått från ord till handling. Nya upphandlingsformer finns på plats, idéburna aktörer har fått bättre möjligheter, äldreombudsmannens roll har förändrats, dialogforum har inrättats och arbetet med språk, rehabilitering, seniorboenden och förebyggande insatser är i gång. Representanter från pensionärsorgansationerna på plats lyfte hur viktigt avtalet varit.

Samtidigt finns det områden där UP kommer fortsätta ligga på. Framför allt gäller det frågan om rätt till heltid för externa utförare, resterna av minutstyrningen av hemtjänsten och behovet av fler seniorboenden och mellanformer mellan vanligt boende och särskilt boende.

– Den här genomgången visar att Silveravtalet har gjort verklig skillnad. Det är inte ett papper som lagts i en låda. Nästan alla punkter är genomförda eller på väg, men vi kommer fortsätta vara pådrivande där det fortfarande finns mer att göra, säger Stefan Hanna, partiledare för Utvecklingspartiet demokraterna.

Valfriheten finns kvar och upphandlingen är genomförd

En av de viktigaste delarna i Silveravtalet handlar om att äldre även fortsättningsvis ska kunna påverka var de vill bo när de får biståndsbeslut om särskilt boende. Den nya upphandlingen är nu genomförd och utgår från den enskildes önskemål om var man vill bo. Det innebär att valfriheten finns kvar, samtidigt som kommunen fått en mer långsiktigt hållbar struktur för särskilda boenden.

Kommunens egen regi ligger enligt planen på cirka 50 procent av särskilda boenden. Det innebär att både kommunen, idéburna aktörer och privata utförare även framöver har viktiga roller i äldreomsorgen.

Bättre villkor för idéburna aktörer

En viktig del av avtalet var att ge idéburna aktörer bättre möjligheter att bedriva äldreomsorg i Uppsala. Det har nu fått konkret genomslag.

Uppsala kommun har genomfört en upphandling reserverad för idéburen sektor. Det innebär att aktörer utan vinstsyfte får större möjlighet att konkurrera på villkor som passar deras verksamhet. Ett konkret exempel är Ferlins särskilda boende, där Ersta Diakoni nu driver verksamheten.

Under processen prövades den reserverade upphandlingen rättsligt, men kommunen fick rätt. För UP är detta en viktig principiell framgång. Idéburna aktörer är ofta mycket uppskattade av de äldre och deras anhöriga, men har historiskt haft svårt att konkurrera på samma villkor som stora kommersiella bolag. Silveravtalet har därför varit ett sätt att skapa bättre balans och större mångfald i äldreomsorgen.

Längre avtal och mer förutsägbara villkor

Avtalen med leverantörer av särskilt boende skrivs nu på tio år. Det ger större stabilitet för både utförare, personal och boende. Ersättningsnivåerna ska också bygga på lika villkor mellan kommunens egen regi och externa utförare. Det är viktigt för att äldreomsorgen ska kunna planeras långsiktigt, men också för att seriösa aktörer ska våga investera i kvalitet, personal och verksamhetsutveckling.

En annan viktig punkt gäller situationer där en utförare lämnar ett boende eller hamnar i ekonomiska problem. Kommunen ska då, där det är möjligt, ha rätt att ta över hyreskontrakt eller diskutera fortsatt drift med fastighetsägaren.

– Det är en mycket viktig punkt. Annars kan kommunen hamna i en utpressningsliknande situation om man inte kommer åt själva fastigheten, säger Stefan Hanna.

Tydligare kvalitetskrav och mer uppföljning

Silveravtalet innehåller också tydliga krav på sanktioner vid kvalitetsproblem. Den delen är genomförd. Avtalen innehåller nu tydligare konsekvenser om en utförare inte lever upp till kraven. Uppföljningen har också stärkts. Äldrenämnden har beslutat om en plan där varje boende ska få uppföljningsbesök vartannat år. Om brister upptäcks kan uppföljningarna ske oftare.

Äldreombudsmannens roll har också förändrats. Funktionen har flyttats för att bli mer oberoende och kunna arbeta tydligare med kvalitetsuppföljning, vägledning och förbättringar i äldreomsorgen.

Det här är en viktig del av avtalet: äldreomsorgens kvalitet ska inte bara följas upp när något gått fel. Den ska utvecklas löpande.

Branschråd på plats

En annan punkt i Silveravtalet handlade om att skapa ett forum där politik, förvaltning och utförare kan mötas två gånger per år. Det forumet finns nu på plats och kallas Branschråd. Nästa tillfälle är den 28 maj.

För UP är detta viktigt. Äldreomsorgen fungerar bäst när kommunen har en rak och löpande dialog med de aktörer som faktiskt möter de äldre i vardagen. Det gäller både kvalitet, framtida behov, upphandlingar och kompetensförsörjning.

Förebyggande rehabilitering och trygg hemgång

Äldrenämnden arbetar vidare med en strategi för förebyggande rehabilitering. Här finns flera viktiga insatser i gång, bland annat intensiv hemrehabilitering och Trygg hemgång.

Syftet är att äldre ska få bättre stöd i rätt tid, kunna återhämta sig snabbare och i högre grad behålla sin självständighet. Det kan också minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande insatser som hemtjänst, korttidsboende eller särskilt boende.

Det förebyggande perspektivet återkom flera gånger under genomgången. Uppsala kommer att få fler äldre. Då måste kommunen bli bättre på att sätta in rätt stöd tidigare, inte först när behoven blivit stora.

Språkkraven: mycket arbete pågår

Silveravtalet innehåller också en punkt om språkstödjande insatser. Här har mycket arbete skett. Äldrenämnden har haft kontakt med arbetsmarknadsnämnden och det pågår flera insatser kring språk, språktestning och utbildning för medarbetare som behöver stärka sin svenska.

Uppsala kommun bedöms vara relativt väl rustad inför det nya kravet på språknivå B2. Samtidigt är detta ett långsiktigt arbete. Det handlar både om att ställa tydliga krav vid rekrytering och att ge befintliga medarbetare möjlighet att utvecklas.

Asal Gohari lyfte under mötet att kommunen redan arbetar med språktestning, utbildning och närmare samverkan med arbetsmarknadsnämnden kopplat till utbildningsinsatser.

– Det kommer ta tid att höja språkkunskapen och samtidigt höja attraktiviteten i yrket. Men mycket är redan på gång, konstaterade Asal under mötet.

Svårt läge inför sommaren när det gäller sjuksköterskor

Avtalet innehåller också en utfasningsplan för inhyrd personal inom legitimerade yrken. Arbetet pågår enligt plan, men situationen är ansträngd inför sommaren. Det är svårt att rekrytera sjuksköterskor, både för kommunen och regionen. Regionen beskrevs ha särskilt stora problem just nu. Bristen går i perioder, men arbetsmiljö och möjligheten att behålla personal är centrala frågor.

För UP är detta en av äldreomsorgens stora framtidsfrågor. Det räcker inte att minska hyrberoendet på papperet. Kommunen måste också vara en arbetsgivare där sjuksköterskor, undersköterskor och annan omsorgspersonal vill stanna.

Fler seniorboenden behövs

Ett av de områden där det fortfarande finns mer att göra är seniorboenden. Arbetet pågår i samarbete med kommunens fastighetsorganisation, men behovet är stort. Uppsala har färre seniorboenden procentuellt än flera andra större städer. Det gör att fler äldre riskerar att bo kvar i bostäder som inte fungerar bra när behoven förändras.

Fler seniorboenden, tryggare boendeformer och bättre mellanformer mellan ordinärt boende och särskilt boende är avgörande för ett mer äldrevänligt Uppsala. Här kommer UP fortsätta trycka på.

Ofrivillig ensamhet: ny träffpunkt och mer samverkan

Arbetet för att motverka ofrivillig ensamhet går vidare. Bland annat planeras en ny träffpunkt i gamla Filmstadens lokaler, med inriktning mot äldre med funktionsvariation. Den är tänkt att starta 2027 och sker i samverkan med kultur- och fritidsområdet.

Kommunen arbetar också med insatser som seniorer i skolan och skolluncher, samt ser över träffpunktsverksamheten i sin helhet. Pensionärsorganisationerna lyfte under mötet fram hur viktiga de lokala föreningarna är. Runt om i kommunen finns ett stort föreningsliv med aktiviteter, gemenskap och kunskap om äldres vardag.

– Pensionärsorganisationerna har en viktig roll. Vi behöver hjälpas åt för att bygga ett fortsatt välståndssamhälle när vi blir fler äldre och färre barn, säger Eva Salomon (UP), ersättare i äldrenämnden.

Pensionärsorganisationerna ska vara delaktiga

En särskild punkt i Silveravtalet handlar om pensionärsorganisationernas delaktighet. Den delen är genomförd. Under mötet blev det också tydligt varför den är viktig. Pensionärsorganisationerna ser många av de praktiska problem som annars riskerar att försvinna i systemet.

Det kan handla om tillgänglighet, trygghet, möjligheten att röra sig med rollator, eller små hinder i vardagen som gör att äldre drar sig för att gå ut.

En representant för pensionärsorganisationerna sammanfattade det som att äldrepolitiken inte bara handlar om äldreomsorg, utan om hur kommunen fungerar i praktiken.

Hemtjänsten: ny upphandlingsform och fortsatt arbete mot minutstyrning

Utredningen om hemtjänstens upphandlingsform är genomförd. En ny upphandlingsform enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, träder i kraft den 1 september 2026.

Det är en viktig förändring. Samtidigt finns det mer att göra när det gäller hemtjänstens styrning i vardagen.

Myndighetsbesluten är fortfarande i grunden minutstyrda, även om det finns en flexibilitet genom ramtid. Kommunen samarbetar med KTH för att följa upp vilken effekt ramtid har fått och hur styrningen kan utvecklas.

För UP är detta en central fråga. Hemtjänsten måste kunna möta människor, inte bara minuter i ett schema. Personalen behöver större möjlighet att använda sitt omdöme och planera arbetet utifrån brukarens verkliga behov. Här kommer UP fortsätta att driva på för att ett mer tillitsbaserad styrning kan införas och minutstyrningen på riktigt kan tas bort.

Rätt till heltid är inte löst

Den tydligaste punkten som ännu inte är genomförd gäller modellen för rätt till heltid hos externa utförare. Det har visat sig svårt att hitta en modell som både är rättvis, enkel att beräkna och ekonomiskt hållbar. Frågan är därför inte löst.

Förhoppningsvis kan frågan lösas. Ska kommunen kräva hög kvalitet och god bemanning måste villkoren också vara rimliga för alla seriösa utförare, oavsett driftsform.

Tekniken måste användas klokt

En annan viktig del av samtalet handlade om ny teknik. Sensorer, digital tillsyn och andra tekniska lösningar kommer bli en allt större del av äldreomsorgen. Det väcker ibland oro, men kan också skapa större trygghet och frigöra tid till mänskliga möten.

Asal Gohari lyfte att kommunen behöver våga prata mer om värdet av digitala lösningar och öka förtroendet för tekniken. För UP är tekniken inte ett självändamål. Den ska användas där den stärker trygghet, självständighet och kvalitet. Inte för att ersätta omsorg, utan för att göra omsorgen bättre.

Bilden av äldreomsorgen behöver nyanseras

Under mötet diskuterades också bilden av äldreomsorgen. Det finns ett lågt förtroende för äldreomsorgen bland många medborgare. Samtidigt visar brukarundersökningar ofta betydligt bättre resultat från dem som faktiskt har kontakt med verksamheten.

Det betyder inte att problemen ska tystas ner. Brister ska alltid fram och åtgärdas. Men bilden behöver bli mer rättvis. Pensionärsorganisationerna lyfte också att medier ofta skriver om det som fungerar dåligt, medan det goda arbetet i äldreomsorgen sällan får samma utrymme.

UP delar den bilden. Äldreomsorgen har stora utmaningar, men också många medarbetare, föreningar och utförare som varje dag gör ett viktigt arbete för äldre Uppsalabor.

Silveravtalet visar värdet av sakpolitisk påverkan

Genomgången visar att Silveravtalet har haft betydelse. Av 21 punkter är nästan alla genomförda eller på väg att genomföras. Det gäller bland annat valfriheten, nya upphandlingsformer, bättre villkor för idéburna aktörer, längre avtal, tydligare kvalitetskrav, dialogforum, äldreombudsman, språkstöd, rehabilitering, minskat hyrberoende, pensionärsorganisationernas delaktighet och ny upphandlingsform för hemtjänsten.

Men arbetet är inte klart. UP kommer särskilt fortsätta följa frågan om rätt till heltid, utvecklingen av fler seniorboenden och mellanformer, samt arbetet för en mer flexibel och mindre minutstyrd hemtjänst.

– Silveravtalet visar att man kan få igenom viktig sakpolitik även utan att sitta i styret. Men det kräver att man följer upp, ställer frågor och håller i. Det kommer vi fortsätta göra, säger Eva Salomon, ersättare i äldrenämnden.

Läs gärna mer om Utvecklingspartiet demokraternas sakpolitk och övriga avtal som vi tecknat under mandatperioden här.