Uppsala kommun säger att alla barn har rätt till en likvärdig uppväxt. Så är dock inte fallet. Förskolan spelar en nyckelroll här, för språket, demokrati, tillit till vuxna och att knyta sociala kontakter. Därför är det allvarligt att vi i Uppsala kommun har för låga ambitioner när det gäller förskolan.
De barn som skulle ha mest att vinna av att gå i förskolan, nyttjar den minst. Det är en förlust för individen och samhället när barn har för få tillfällen att möta det svenska språket, när stödet kommer för sent och vi inte ser förskolan för vad den är: barnens första skola.
Så kan vi inte ha det i en kommun som säger sig sätta barnens framtid först. Därför vill Utvecklingspartiet demokraterna införa 30 timmars förskolevecka för barn till arbetslösa och studerande. Idag är det 20 timmar per vecka. Det räcker inte. För ett barn som håller på att erövra språket, lära sig socialt samspel och hitta trygghet i vardagen är tio timmar till i veckan en viktig del för att få en bra start i livet.
Det är också fler chanser för föräldrar att studera, söka arbete, gå på SFI, ta myndighetskontakter och faktiskt komma närmare egen försörjning. Forskningen ger också stöd för den här inriktningen.
Det statliga forskningsinstitutet IFAU har visat att förskolevistelse minskar gapet i svensk språkförmåga mellan barn med immigrantbakgrund och barn med svensk bakgrund. Ett års barnomsorgserfarenhet minskade språkglappet med omkring tio procent. IFAU har också visat att automatiska erbjudanden om förskoleplats ökade inskrivningen bland barn i nyanlända familjer. Det viktiga var inte bara information, utan att kommunen gjorde det enklare att faktiskt tacka ja.
Kommunens egen kartläggning har tidigare pekat på samma sak. Föräldrar kan sakna kunskap om förskolans uppdrag, om hur man ansöker, om vad allmän förskola innebär och om varför förskolan är viktig för barns språkutveckling. Det betonas också av förskolor vi har besökt, alldeles för många föräldrar vet inte hur systemet fungerar och processen att söka till förskolan är för komplicerad. För att nå ut till fler om förskolans betydelse behöver kommunen här arbeta mer uppsökande, flerspråkigt och praktiskt.
Vi får heller inte blunda för kvalitetsbristerna. Rapporten Barnens villkor på Uppsalas kommunala förskolor, framtagen av Rädda Barnen med flera, pekar på allvarliga problem. Där konstateras att Uppsalas kommunala förskolor har lägre personaltäthet, större barngrupper och färre förskollärare än riket.
Skolverkets riktmärke för åldersgruppen 1-3 år är 6-12 barn per grupp. Snittet i Uppsala för den åldersgruppen är 13,8 barn i varje grupp. Det är inte hållbart. Vi i Uppsala kommun behöver göra fyra saker:
- Utöka tiden i förskolan för barn till studerande och arbetslösa från 20 timmar i veckan till 30 timmar i veckan.
- Bygg upp en mer aktiv, flerspråkig och praktisk information till familjer genom BVC, öppna förskolan, SFI, bibliotek och i samarbete med civilsamhälle och förskolorna.
2. Skapa ett samverkansråd för att utöka samarbetet mellan kommunala och fristående förskolor. Utskick om föräldrautbildningar, familjestöd och andra insatser ska självklart nå alla förskolor, så är det inte idag.
3. Säkerställ att vi kan minska barngrupperna i enlighet med Skolverkets riktmärke.
4. Ge förskolan mer resurser så att barn med särskilda behov får mer stöd. Och återupprätta modersmålspedagogik, när den försvinner tappar barn en viktig bro till det svenska språket och sin identitet. Att spara in på dessa områden är kortsiktigt.
Vi behöver satsa på barnen redan från de första åren i livet, innan de halkar efter i skolan.. Fler barn behöver gå i förskolan och fler barn behöver mer tid i förskolan. I torsdags firades Förskolans dag, vår förhoppning är att vi om ett år kan göra Förskolans dag till ett event som märks i hela Uppsala, så att alla får lära sig om hur viktig förskolan är för barn och deras framtida liv.
Anna Nygren, sakområdesledare utbildning (UP)
Lina Hamberg, kommunfullmäktigeledamot (UP)
Jampee Wall, barnskötare
