Förskolan

Vår politiska inriktning:

Förskolan ska vara tillgänglig, trygg, lärorik och rolig för alla barn i en miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet som gynnar barnens utveckling och framtida lärande.

Hur det ska göras:

• Gör förskolan obligatorisk efter tre års ålder så att alla barn kan få en så jämlik start i livet som möjligt.
• Identifiera barn med särskilda behov tidigt och sätt in erforderliga stödinsatser. Avsätt centrala medel för barn med särskilda behov.
• Svenska ska vara det språk som tillämpas i förskolan. Barn med annat modersmål än svenska ska få hjälp på sitt modersmål när de börjar förskolan. Erforderliga kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få arbeta i förskolan.
• Stimulera barnens språk- och matematikutveckling, utvärdera och följ upp dessa inom det systematiska kvalitetsarbetet.
• Säkerställ bättre planering av förskoleplatser i rimlig närhet av bostadsområden.
• Samtliga med barnavårdande uppdrag ska vara kopplade till en förskola.

Grundskola

Vår politiska inriktning:

• Alla elever ska må så bra som möjligt för att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan.
• Varje skola ska vara en trygg och lärorik arbetsplats där omsorg, utveckling och lärande ger alla barn och unga en god chans att nå sin maximala bildningsförmåga.
• Varje skola ska vara en attraktiv arbetsplats för lärarna.
• Fler elever ska nå utbildningsmålen.

Alla elever ska må så bra som möjligt för att det ska gå så bra som möjligt för dem i skolan.

Hur det ska göras:

• Alla elever ska få regelbunden schemalagd undervisning i hur livsstilen påverkar både hur man mår
  och hur det går i skolan. En hållbar livsstil ger både god hälsa och ökad chans till måluppfyllelse i
  skolan.
• Varje skola ska vara en trygg och lärorik arbetsplats där omsorg, utveckling och lärande ger alla barn
  och unga en god chans att nå sin maximala bildningsförmåga.
• Utveckla bättre metoder för att löpande inkludera föräldrar i sina barns skolarbete utan att skapa mer
  administration för lärarna. Barnens behov ska mötas så att alla barn kommer till skolan och trivs i
  skolan.
• Varje skola ska ha en trygghetsvärd som är tränad i att hantera stökiga och våldsamma elever, samt
  särskilt allvarliga händelser. De ska finnas på plats i skolan för att skapa en ökad trygghet och
  studiero.

Varje skola ska vara en trygg och lärorik arbetsplats där omsorg, utveckling och lärande ger alla barn
och unga en god chans att nå sin maximala bildningsförmåga.

Hur det ska göras:

• Flexibilitet i individanpassning för elever med särskilda behov.
• Individanpassa undervisningen för högpresterande elever så att de kan jobba på sin egen nivå.
• Öka resurserna för att möta enskilda elever med särskilda behov i skolan.
• Öka de kompetenta resurserna i skolan med det primära uppdraget att säkerställa trygghet och
  studiero.
• Fånga upp elever som inte klarar Skolverkets bedömningsstöd redan i F-klass tidigt på höstterminen
  och sätt in stöd för läsning och matematik omgående. Resurser för stöd ska avsättas för regelbunden
  stödundervisning för de elever som inte klarar bedömningsstödet.
• Avsätt centrala medel för elever med särskilda behov. Flytta resurser från centrala elevhälsan ut till
  skolenheterna där behoven finns för att hjälpa elever med särskilda behov.
• Se till att skolorna uppfyller kravet om systematik i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
• Metoderna som redan införts för att snabbare hjälpa invandrade barn att lära sig bra svenska ska
  förstärkas.
• Resursskolor och resursenheter ska stärkas och byggas ut.
• Förbättra invandrade elevers möjligheter att lära sig bra svenska

Varje skola ska vara en attraktiv arbetsplats för lärarna.

Hur det ska göras:

• Stärk lärarens roll som ledare för sina elever.
• Den politiska ledningen och rektorer ska stötta lärare för att säkerställa ordning och reda i
  klassrummen.
• Nolltolerans mot stök, kränkningar och övergrepp ska råda i skolan.
• Optimera stödresurser för elever med särskilda behov för att låta lärarna ägna sig åt undervisning och
  se till att trygghet och studiero genomsyrar skolvardagen.
• Minska administration som inte är ämnes- eller undervisningsrelevant

Fler elever ska nå kunskapsmålen. Lärande och hälsa går hand i hand. Genom att skolan bidrar till att
skapa möjligheter för en hållbar livsstil för eleverna, en trygg och attraktiv skola där varje lärare är stärkt i
sitt ledarskap och varje individs behov tillgodoses kommer fler elever att nå kunskapsmålen och
stimuleras till ett livslångt lärande.

Hur det ska göras:

• Tidigare och bättre matchning gällande framtida utbildningsmål för elever i grundskolan.
• Inför möjlighet för elever att redan på högstadiet välja praktiskt inriktade studieprogram.
• Håltimmar ska minimeras och ersätts med fysiska aktiviteter under ledning av fritidspedagog eller
  eget ansvar för äldre elever.
• Öka mängden regelbunden fysisk aktivitet för eleverna. Utnyttja skollokalerna i betydligt högre
  utsträckning för kultur- och idrottsverksamhet.
• Stärk skolverksamheterna med fritidsledare/fritidspedagoger som aktiverar elever fysiskt på raster,
  håltimmar samt i fysiska läxuppdrag.
• Säkerställ bättre och flexiblare skollokaler, inklusive smårum, i anslutning till klassrum som bland
  annat kan användas för stöd för elever som har svårt att ta till sig undervisningen i klassrummet.
• Erforderliga kunskaper i svenska är ett krav för att få arbeta i skolan.
• Nolltolerans mot hedersrelaterat förtryck.

Gymnasieskolan

Vår politiska inriktning

• Gymnasieskolan ska vara tillgänglig, trygg och lärorik för alla unga i en miljö där gemenskap,
  utveckling och lärande bildar en helhet och med blick fram mot yrkeslivet.

Hur det ska göras:

• Eleverna ska matchas bättre med hjälp av studievägledning.
• Bättre möjligheter till praktiska utbildningsprogram redan från högstadiet med fortsättning på
  gymnasienivå ska erbjudas.
• Underlätta för fler branschsatsningar för att utbilda framtida arbetskraft i mer praktiskt inriktade
  gymnasieprogram.
• För att bättre matcha behovet på arbetsmarknaden ska programmen kunna anpassas efter den lokala
  efterfrågan på arbetskraft.