Den 14 april höll Utvecklingspartiet demokraterna medlemsmöte i KF-salen i Stadshuset. Kvällen inleddes med gruppdiskussioner om sjukvård och valrörelse, följdes av ett pass om hemsjukvård med Magdalena Nyman och Hanna Sandlund Lööf från Uppsala kommun samt Danijela...
Arbetsmarknad och en bättre integration
Det omfattande utanförskapet och den höga arbetslösheten bland flera invandrargrupper i Uppsala
vittnar om att mycket mer behöver göras för en bättre integration. För att tillvarata den potential som
finns hos nyanlända och andra invandrade till vår stad måste integrationen kraft förbättras så att alla får
bättre möjlighet att bidra till Uppsalas framtid.
Vår politiska inriktning
- Alla som kan arbeta ska arbeta och försörja sig själva. Detta är avgörande både för att säkerställa
kompetensförsörjningen och finansieringen av vår gemensamma välfärd i framtiden. - Ställ tydliga krav på den enskilde individen att anstränga sig, lära sig svenska och tillvarata de
möjligheter som erbjuds. - En lyckad integration kräver åtgärder för att stärka svenskkunskaper, ökat arbetsdeltagande bland
utrikesfödda, förstärkt samhällsorientering och en meningsfull fritid för barn och unga.
Säkerställ att alla som kan arbeta ska arbeta och försörja sig själva.
Hur det ska göras:
- Kommunen och Regionen måste tillhandahålla möjliga utbildningsprogram och enkla arbetsuppgifter
för arbetsföra långtidsarbetslösa. Utbildningsprogrammen och arbetsuppgifterna måste vara mätbara. - Försörjningsstöd till arbetsföra som är långtidsarbetslösa ska villkoras med mätbara krav på arbetsoch/eller utbildningsinsatser.
- Använd försörjningsstödet för att kräva förbättringar i nödvändiga språkkunskaper för att skapa bättre
möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. - Starta en verksamhet som underlättar för långtidsarbetslösa att komma i arbete.
Ställ tydliga krav på den enskilde individen att lära sig svenska.
Hur det ska göras:
- Kvaliteten inom SFI behöver höjas, genomströmningen öka och fler ska ges möjlighet att kombinera
SFI med jobb och praktik. Arbetsmarknadsförvaltningen ska bidra till språkhöjande insatser bland
kommunanställda med behov av detta. SFI-lärare ska finnas ute på arbetsplatser och en
uppdragsutbildning i svenska språket och yrkessvenska ska erbjudas. - För att nyanlända med mycket låg utbildningsbakgrund från hemlandet ska kunna tillgodogöra sig
svenskundervisning och senare yrkesutbildningar krävs särskilda insatser. Särskilda utbildnings- och
arbetsträningsprogram ska därför utvecklas och förstärkas för att bättre möta denna målgrupp. - Att barn går i förskolan och på fritids är avgörande både för barnens språkutveckling och föräldrars
etablering på arbetsmarknaden. Om man mottar ekonomiskt bistånd ska man stå till
arbetsmarknadens förfogande. Därför ska hushåll med barn, enligt befintliga regler, ansöka om
förskoleplats och ta del av den när barnets rätt till förskola inträder vid ett års ålder. Det ska också
finnas en tydlig förväntan att ens barn går i förskolan, även om man är föräldraledig med yngre syskon
hemma.
Effektivisera processen för inkluderingsjobb och kombinera den med utbildning i svenska.
Hur det ska göras:
- Automatisera så mycket som möjligt av biståndshandläggningen samt följ spårbart upp hur
försörjningsstöd används. - Använd befintliga digitala biståndsansökningssystem samt inför moderna AI-baserade
utbetalningssystem av bidrag med inbyggda kontrollfunktioner.
Fler ska komma i arbete genom förbättrade insatser, tydligare krav och bättre samverkan.
Hur det ska göras:
- Näringslivet och det offentliga har stora rekryteringsbehov och efterfrågar rätt kompetens samtidigt
som arbetslösheten är för hög. För att möta kompetensgapet ska det uppsökande arbetet förstärkas
för att få fler arbetslösa och de som vill byta yrkesbana att läsa yrkesutbildningar med
lärlingsprogram eller praktik som leder till jobb. - Uppsala kommun ska förbereda och skyndsamt implementera den kommande lagen om aktivitetskrav
för ekonomiskt bistånd. Allas potential ska tillvaratas genom deltagande i meningsfulla aktiviteter
eller sysselsättning som tar en närmare arbetsmarknaden. - Arbetsmarknadsnämnden har gjort en unik satsning på arbetsmarknadsanställningar vilket visat sig
vara ett effektivt sätt att nå egen försörjning. Detta framgångsrika arbete ska fortsätta och det ska
satsas på fler arbetsmarknadsanställningar. Satsar man på mammor satsar man på hela familjen
samtidigt som man stärker jämställdhet och inkludering. Att få fler utrikesfödda mammor i arbete är
därför prioriterat. - Samverkan med Arbetsförmedlingen måste stärkas. Fler inskrivna bör också anvisas till kommunens
yrkesutbildningar.
Tydliga och mätbara skyldigheter ska vara villkor för försörjningsstöd.
Hur det ska göras:
- Kommunen och Regionen måste tillhandahålla möjliga utbildningsprogram och enkla arbetsuppgifter
för arbetsföra långtidsarbetslösa. Utbildningsprogrammen och arbetsuppgifterna måste vara mätbara. - Försörjningsstöd till arbetsföra som är långtidsarbetslösa ska villkoras med mätbara krav på arbetsoch/eller utbildningsinsatser.
- Använd försörjningsstödet för att kräva förbättringar i nödvändiga språkkunskaper för att skapa bättre
möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. - Starta en verksamhet som underlättar för långtidsarbetslösa att komma i arbete.
Alla medborgare behöver komma in i samhällsgemenskapen.
Hur det ska göras:
- Näringslivet och civilsamhället både kan och vill bidra med mer för att förbättra integrationen och få
fler från utanförskap till arbete. Arbetsmarknadsförvaltningen ska kroka arm med näringslivet och
civilsamhället och underlätta för företag och föreningar att ta ett socialt ansvar och minska
utanförskap. - Samhällsorienteringen ska inte bara vara ett inslag när man nyligen kommit till Sverige. Hur det
svenska arbetslivet fungerar med informella regler och outtalade normer samt hur den svenska
modellen fungerar är inte självklart för alla. En samhällsorienterande introduktion om arbetslivet i
Sverige ska därför vara obligatorisk för alla som påbörjar en arbetsmarknadsanställning inom Uppsala
kommun och är i behov av det. - Ekonomi ska aldrig vara ett hinder för barn att ha en meningsfull fritid genom idrott eller
kulturaktiviteter. Det är viktigt för att stärka samhällsgemenskapen, förebygga psykisk ohälsa och för
att fler ska klara skolan vilket är avgörande för att motverka att unga hamnar i kriminalitet och
utanförskap. Samverkan med idrotts- och kulturföreningar samt näringslivet ska stärkas för att bättre
nå målgruppen barn som är i hushåll med ekonomiskt bistånd.















