Lisa Melander skrev en lysande krönika i UNT den 5/8, ”Ingenting kan frodas i Rosendal – det är för perfekt”. Hon fångade bristerna i stadsplaneringen i Uppsala i en nästan dystopisk bild som hon målade upp. Det var underförstådd kritik hon levererade. En kritik hur staden inte skall utformas, något som borde leda till konstruktiv omprövning av stadsbyggnadspolitiken.
Detaljplanerna för Gottsunda Östra och Gottsunda stadsstråk är exempel på den ogenomtänkta stadsbyggnadspolitiken. Tillsammans utgör planerna en massiv förtätningen av Gottsunda. Planerna är orealistiska eftersom befolkningsutvecklingen inte kommer att bli så omfattande som det nuvarande styret tror, vilket SCB:s prognoser pekar på. Behovet av flerbostadshus kommer inte att bli så stort som minoritetsstyret i olika sammanhang framhåller. Till saken hör att kommunen redan idag har 28 000 bostäder i framtagna detaljplaner i sin planreserv.
Utformningen av Gottsundaplanerna är anmärkningsvärda. Bebyggelsen är storskalig, tät och hög. Avsaknaden av variationsrikedom är påtaglig. Alltför få lägre hus och småhus har planerats, vilket är märkligt då de flesta vill äga sin bostad och bo i egna bostäder i låga hus och småhus. Riskerna för en befäst, till och med förvärrad, otrygg miljö i Gottsunda blir genom planerna överhängande.
Det finns bättre sätt att planera dessa områden i Gottsunda för bebyggelse i en framtid där kommunen kommer att växa avsevärt modestare än under de senaste 50 åren.
Hindren avseende spårvägen, ett projekt som helt och hållet hänger ihop med alla dessa mängder av utbyggnadsplaner i södra stadsdelarna, är dessutom avsevärt större än styret antar.
Länsstyrelsens prövning för vattenledningsverksamheten för Ultunabron och spårvagnsdepån i Årike Fyris var högst besynnerlig. Processen i Länsstyrelsen kantades av dubbla budskap och inkonsekvens. Det är rimligt att anta att miljödomstolarna (MMD och MÖD) inte gör samma misstag. Dessvärre blir rimliga domar mot bron och depån stora förgäveskostnader för skattebetalarna.
Det är synnerligen svårt att förstå att styret envist vidhåller detta måttlöst dyra projekt när alternativet är minst lika effektivt, men till en åttondel av kostnaden enligt vederhäftiga källor. Detta sker då krig, ekonomiska och politiska förhållandena på kort tid extremt försämrat omvärlden. Vad är det som driver styret och stadsbyggnadsförvaltningens främsta tjänstemän att gå emot en massiv opinion?
Visst behöver Uppsalaborna en fungerande kollektivtrafik. Men inte till vilket pris som helst. Varför väljer man det dyraste av två helt jämbördiga kapacitetsstarka kollektivtrafiksystem?
Inga objektiva utredningar har konstaterat att spårvagnar är överlägsna BRT-/långbussar. Dispenser för artskydd har ännu ej godkänts. Bygglovet för spårvagnsdepån och brobygget vid Ultuna hänger på en skör tråd eftersom vattenledningsproblemen i Årike Fyris inte avgjorts i domstol. Upphandlingarna av spårvagnar och operatörer kan haverera om spårvägen inte kan byggas som planerats. Markförberedelser, ledningsflyttar och anpassningar till vägnätet har blivit betydligt dyrare än om BRT valts. Domen efter förhandlingen i Mark- och miljödomstolen den 25/8 kan på grund av sakliga invändningar gå emot vad styret önskar. Kommunens avtal med universiteten är inte entydiga. Budgeten för spårvägsprojektet håller inte i längden.
Projektet är extremt dåligt förankrat hos medborgarna. Spårburen kollektivtrafik är inte klimatsmartare, kapacitetsstarkare, punktligare, hållbarare, tillgängligare eller främjar stadsutvecklingen mer än BRT. Funktionen i kollektivtrafiken är inte bättre med spårväg än BRT. Bostadsförsörjning, arbetsmarknad, klimat och social sammanhållning blir inte bättre med spårvagnar än BRT-bussar.
Ingen klok människa har ansett det fel att förstärka välfärden och bygga en fungerande stad. Uppsala skall fungera både nu och i framtiden. Men skall vi bygga ett förstärkt kollektivtrafiksystem, så gäller det att välja det bästa. Det är att ta ansvar!
Lars S Björndahl, vice partiledare och ersättare i plan- och byggnadsnämnden, Utvecklingspartiet demokraterna, UP
Thomas Blomqvist, ledamot i gatu- och samhällsmiljönämnden, Utvecklingspartiet demokraterna, UP
Ola Lindberg, sakområdesansvarig för kollektivtrafik, Utvecklingspartiet demokraterna (UP)
Thor-Björn Eriksson, sakområdesansvarig för civilförsvar, Utvecklingspartiet demokraterna (UP)