Slöseriet i stadshuset måste få ett slut!
Uppsala är en av landets mest dynamiska kommuner, med två universitet, ett starkt näringsliv och en växande befolkning. Men bakom glansbilden av ”framtidsstad” tornar ett annat faktum upp sig: vi lever över våra tillgångar.
Årsredovisningen för 2024 visar att nettokostnaderna nu äter upp 99,6 % av skatteintäkter och generella bidrag. Balanskravet klaras mest genom bokföringstekniska justeringar, inte genom verkliga besparingar. Det är som att dra åt bältet med ena handen och samtidigt borra fler hål med den andra. Det är inte hållbart.
Vi kan inte fortsätta göda en växande byråkrati och prestigeprojekt som spårvägen när kärnverksamheten med skola, omsorgen, infrastruktur går på knäna.
En stab på steroider
En modern kommun har ett kommunikationsbehov. Men Uppsala tar allt till en överdrift. Cirka 90 personer är i dag anställda på kommunikationsavdelningen, varav 45 kommunikatörer. Långt fler än många myndigheter med nationellt ansvar har. Det är inte bara dyrt, det skapar ett klimat där kommunikationen blir ett självändamål.
Varje ny kommunikatör innebär färre resurser till förskollärare, undersköterskor och socialsekreterare. Invånare matas snygga med kampanjer samtidigt som grundläggande service skärs ned. Uppsala behöver färre pressmeddelanden och influencerkampanjer, men fler händer i verksamheten.
Därför kräver vi ett anställningstopp vad gäller nyanställningar inom staber och kommunikation på kommunen. Skala ned till det som är absolut nödvändigt för att klara lagstadgade krav. Resten är en lyx vi inte har råd med.
Vad gör Stadsbyggnadskontoret när ingen bygger?
Uppsala har länge levt på intäkter från försäljning av mark och nya fastighetsprojekt. Men byggkonjunkturen har vänt tvärt nedåt. Verksamheten som ansvarar för nya exploateringar gick back med 281 miljoner 2023 och 415 miljoner 2024. Det beror på att markförsäljningen minskat och att projekten ligger kvar i planeringsstadiet utan att generera intäkter. Nu panikreas också nya bostäder ut. Trots det hålls stadsbyggnadskontoret igång som om det vore 2017 års byggboom. Konsulter, projektledare och strateger sitter fast i processer som drar ut på tiden och kostar pengar.
Här måste Stadsbyggnadsorganisationens storlek och tempo anpassas till de faktiska intäkterna. För inte kan väl alla anställda på Stadsbyggnadskontoret jobba med det redan rekorddyra spårvägsprojektet?
IT-system dränerar budgeten
Kommunen har ett lapptäcke av IT-system där gamla, dyra och inkompatibla system samsas. Internkontroller pekar ut informationssäkerhet och diarieföring som riskområden. Det är inte bara en säkerhetsrisk, det är dyrt. Licenser, supportavtal och interna workaround-lösningar kostar miljoner varje år.
Här krävs det en inventering av alla system, där de som inte behövs skrotas och att man byter ut speciallösningar mot standardiserade program. Dessutom borde kommunen samordna upphandling av IT-system med andra kommuner för att kapa kostnader.
Vad ska vi med alla bolag till?
Uppsala Stadshus AB styr över tolv helägda dotterbolag. Många gör ett bra jobb men flera är små, dyra och oklart vilken nytta de bidrar till. Varje bolag kräver en styrelse, ledning, administration och revision. Denna bolagsflora gör det svårt att styra effektivt och skapar risk för dubbelarbete och svaga resultat. Slå ihop bolag med överlappande uppdrag, sälj av eller upphandla där marknaden kan leverera lika bra, och lägg ned de bolag som inte håller måttet.
Politiken måste ta tillbaka kontrollen
- Skär ner staberna och kapa kommunikationskostnaderna.
- Anpassa stadsbyggnadskontoret till dagens intäktsnivåer.
- Sanera IT-portföljen och avveckla onödiga system.
- Rensa upp i den kommunala bolagsfloran.
Uppsala förtjänar ett ledarskap som tar tillbaka kontrollen över styrningen av kommunen och där fokus åter blir på kärnverksamheten: en bättre skola och förskola, en mer värdig äldreomsorg, en förbättrad integration och en kommunal service vi som medborgare kan vara stolt över.