Vätgas för Uppsalas framtida attraktion och konkurrenskraft

Foton och satellitbilder visar hur Venedigs kanalvatten blir allt klarare och hur de globala föroreningsmolnen successivt försvinner. Kriser kan ge insikter. Covid-19 släpper till sist greppet om oss och världsekonomierna sätter åter fart. Utvecklingspartiet Demokraterna förespråkar en fart framåt som innebär ett miljövänligare sätt att leva.

Skälen till att skapa mer hållbara levnadssätt är många. Koldioxidutsläpp från tunga fordon, inklusive lastbilar och bussar, står i dag för ungefär 6 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp och ungefär 27 procent av de totala koldioxidutsläppen från vägtransporter. I juni ifjol beslutade EU om en minskning av utsläppen från lastbilar och bussar med 15 procent fram till 2025 och 30 procent till 2030.

De tillverkare som inte uppfyller kraven tvingas betala straffavgift (Europeiska rådet 190613). Vi anser att vätgassystem behövs för att klara den nödvändiga omställningen. För att nå EU:s mål krävs elektrifiering av fordonens drivlina. Elektricitet som tillverkas med hjälp av vätgas och bränsleceller kommer att krävas.

Bränslecellsdrift är mycket energieffektiv; ett kilo vätgas innehåller energi motsvarande cirka tre liter diesel. Det tar bara ett par minuter att fylla en tank som driver fordonet en längre sträcka än en laddbar elbil.

Det tyska företaget Bosch, med hjälp av svensk teknik, är en av de ledande bränslecellsutvecklarna. De bedömer att cirka 20 procent av världens elektriska fordon i en nära framtid kommer att drivas av bränsleceller.

Runt om i världen pågår massiva insatser och forskning på området. Kina satsar 160 miljarder kronor fram till 2023 på utvecklingen av den här typen av energisystem. Toyota, Geely, Audi, och BMW lägger ner stora summor på att utveckla bränslecellsuppbyggda drivlinor till såväl personbilar som tyngre fordon. Koreanska Hyundai satsar ofantliga 500 miljarder kronor inom en femårsperiod på bland annat bränslecellsutveckling. 

Vid kongressen Hydrogen Ministerial Meeting i Tokyo den 25 september 2019 deltog ministrar från 30 länder och där offentliggjorde den japanska regeringen att man utarbetat en plan för att etablera 10 000 vätgastankstationer i världen inom 10 år. I fjol skrev också den svenska regeringen genom Anders Ygeman på det europeiska samarbetsavtalet ”Hydrogen Initiative”.

En konsekvens av dessa satsningar är att det kommer att bli vanligt med intereuropeiska transporter till Sverige med bränslecellsdrivna tunga fordon. En annan konsekvens blir troligen att konsumenter och företag i Sverige kommer att efterfråga den här typen av fordon, allt ifrån personbilar till tunga fordon som bussar och lastbilar.

I bland annat Tyskland är man medveten om utvecklingen och där finns det i dag drygt 60 vätgastankstationer. I Sverige finns för närvarande enbart fem stationer men fler är under planering inom ramen för det EU-finansierade projektet Nordic Hydrogen Corridor.

Vätgasen har stor potential även inom exempelvis bostadssektorn. I Mariestad byggs till exempel en förskola som är självförsörjande på energi och som skall stå klar år 2021. Förskolan kommer att vara frånkopplad från elnätet och istället producera sin egen energi året om med hjälp av solen. Husets självförsörjande energisystem består av solceller, batterier, vätgas och bränsleceller som samspelar.

Liknande satsning görs i Skellefteå. I Vårgårda används tekniken när husen från miljonprogrammen totalrenoveras.

Eftersom en hel del biogas produceras i Uppsala kan det vara intressant att nämna att biogasen med känd svensk teknik kan omvandlas till den renare vätgasen som efter förbränning blir enbart vattenånga. Vätgasen går dessutom att lagra.

Att satsa på ett samspel av solceller, bränsleceller och vätgas kan, förutom att bidra till en bättre luftmiljö, också bidra till att belastningen på Uppsalas underdimensionerade elnät reduceras betydligt. Alternativa energikällor är viktiga för att samhällsbärande funktioner som till exempel kollektivtrafiken skall fungera tillfredsställande.

I Uppsala kommuns befintliga planer finns vare sig besked eller tankar om etablering av vätgastankstationer eller initiativ för att ta tillvara överskottsel och tillverka klimatneutral vätgas i anslutning till den kommande batteridepån i Gränby.

Finns det överhuvudtaget några innovativa konkreta tankar eller lösningar utöver energilagring i batterier och tillverkning av biogas?

Vår omgivande miljö är betydelsefull för vår överlevnad. Det är viktigt att ansvariga politiska beslutsfattare i såväl Uppsala kommun som Region Uppsala tydliggör sin syn på utvecklingen av vätgas som energibärare och del av Uppsalas framtida energiförsörjning.

Vi anser att vätgas ska vara en viktig del av vår förmåga att säkra tillräcklig energiförsörjning. Utan tillräcklig energiförsörjning tappar Uppsala både attraktion och konkurrenskraft.

Matts Ytterström, sakområdesledare, Utvecklingspartiet Demokraterna.
Ulf Tillman, styrelseledamot, Utvecklingspartiet Demokraterna.
Stefan Hanna, partiledare, Utvecklingspartiet Demokraterna.

Lämna ett svar