Region Uppsala behöver kraftigt förbättra sitt kvalitetsutvecklingsarbete inom sjukvården med fokus på den individ som har behov av sjukvårdsinsatser. Särskilt viktigt att förbättra stödet till invånare och avtalade regioners multisjuka. För att lyckas krävs en mycket bättre respekt än nu för kärnverksamheternas medarbetare och deras kompetens samt engagemang för sina vårduppdrag.
Medarbetare som i mycket större utsträckning starkt måste få påverka hur uppsatta mål ska uppnås. Större verksamhetsinflytande för personalen är mycket viktigare än att Regionråden skriver ”I vår budget höjer vi därför friskvårdsbidraget för alla till 2 500 kronor per person och år” (UNT 14/6). Det är självklart positivt men vi undrar om tidigare presenterade besparingskrav, på 400 miljoner kronor, kopplat till vårdpersonal på Akademiska sjukhuset ligger kvar?
Det är helt nödvändigt att kraftigt förbättra Uppsalabornas tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Idag är den tillgängligheten bland de allra sämsta i Sverige. Hur ska ni konkret kraftigt förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin? Ett seriöst kvalitetsledningsarbete leder mot minskade köer inom både psykiatrin samt kraftigt minskade operationsköer.
Regionledningen för gärna tydligare redogöra för vilka reformer det är som ska bidra till att det bedömda gapet mellan intäkter och utgifter utan åtgärder uppgår till enorma 1,3 miljarder redan år 2030. Varför ska vi tro att ni lyckas bryta den negativa utveckling som regelbundet återkommit? Och vad är det som ska flyttas till andra vårdgivare ”både inom och utanför sjukvårdsregionen”? När regionråden skriver att gapet ska bekämpas genom att ”ökningen av antalet anställda dämpas” tror vi inte att de har koll på läget.
Regionens styrande partier har tidigare uttryckt att kraftiga personalnedskärningar ska genomföras av vårdpersonal. Gäller det sparbetinget fortfarande som en del av det reformarbete som ska få ordning på en kraftigt misskött regional ekonomi? Och varför anser inte den regionala ledningen att administrationen kraftigt kan effektiviseras?
År 1991 minskade de borgerliga partierna antalet kommunalråd i Uppsala från 7 till 5 i samband med att kommunens ekonomi sanerades. Att det nu blir hela 12 kommunalråd undrar jag till vilken nytta för skattebetalarna i kommunen det är? Angående ytterligare kostnader för extra kommunalråd och politisk sekreterare så handlar det om miljoner fram till valet nästa år. Pengar som gladeligen behövts till exempel inom äldreomsorgen som Vänsterpartiet säger sig värna om.
Vänsterpartiet och privatiseringsförslag kontra kommunal regi inom t.ex äldreomsorgen. V tycker att allt ska drivas av det offentliga och att invånarna kan beskattas mycket mer. Vår politik ger bättre omsorg och vård till behövande utan Vänsterns ständiga skattehöjningar.
Sakupplysning är också att Vänsterpartiet är det parti som genom åren arbetat mest konsekvent för sänkta arvoden för månadsarvoderade politiker i Uppsala kommun. Ett kommunalråds arvode är minst tre ggr så mycket som en undersköterska, med diverse tillägg också betydligt mer än så dessutom.
S-L-MP har indirekt köpt Vänsterpartiets stöd trots att V själva ofta hävdat att de är ett oppositionsparti. Vänsterpartiet har lyckats i förhandlingarna och fått mer politiska resurser och jag undrar till vilken nytta det är för skattebetalarna i kommunen? Efter att pandemin givit med sig och många arbetsgivare kan börja andas igen så finns massor av hål att fylla igen i delvis tomma plånböcker och då behövs inte fler kommunalråd i kommunen. Den kommunala kassan kommer mycket troligt att vidkännas stora smällar de närmaste åren efter pandemin.
Senast i december 2020 sade Vänsterpartiets kommunalråd Tobias Smedberg och Hanna Victoria Mörck att när alla verksamheter måste spara så måste även kommunalrådens arvoden minska! Vilken signal ger detta till skattebetalarna undrar jag, dvs att miljonbelopp nu läggs på fler ”tjänster” för politiken?
Äldreomsorgen behöver mer resurser, skolan samt idrotten likaså och den eländiga pandemin gör naturligtvis hål i många verksamheters plånböcker. Inte minst är det närmast katastrof för de flesta restauranger och stor arbetslöshet väntar i den branschen och ett statligt stöd borde ökas liksom att ett kommunalt införas, detta gäller även många andra branscher och företag förstås. Det utlovade ”billiga” seniorkortet i kollektivtrafiken för 150 kr är ännu inte i bruk och man skyller på pandemin. I och med att detta busskort som pensionärerna uppfattade skulle vara i bruk redan 2019 ännu inte är igång kan man om man vill läsa mellan raderna att denna besparing räcker till att utöka antalet kommunalråd och politiska sekreterare.
Det är precis vad till exempel pensionärerna icke önskar! Än en gång, det är helt åt skogen att kalla majoriteten för ett Mittenstyre, och nu blir det ett ännu rödare styre än någonsin tidigare och nu kommer ytterligare ett inspel som rundar förvaltningsrätten och kammarrätten som tidigare underkänt en lösning för att Vänsterpartiet skulle få mer inflytande genom några extra vice ordförandeposter.
Södra staden ska byggas ut, utställning pågår och remissförfarandet ska ske endast digitalt!
OBS! en stor grupp kommunmedborgare undantas från möjligheten att kunna ge sina synpunkter, inte minst den äldre generationen och även många andra. Det här är ett fatalt mönster i hela landet där det digitala helt slår undan benen på ”vanliga människor” och om man vill kan man kalla det för demokratisk diktatur. Det är helt otroligt att dagens teknik ska medverka till att vissa i samhället känner sig undanskuffade.
Runt 25.000 bostäder och en jättelik kommunikationsapparat ska växa upp i södra delen av vår kommun är det tänkt och det kan även en ” blind höna ” inse dvs att trampa på mark som kanske inte kan bebyggas/exploateras så att det känns bra för alla närboende och att det passar in i hur övrig bebyggelse ser ut. Sedan ska vi inte glömma att det kommer att bli en otrolig trafik fram och åter och ingen ska lura oss att tro att det endast bara blir elbilar och spårvagnar som transporterar.
Vi menar att vi måste värna demokratin, förläng remisstiden och låt alla berörda komma till tals.
Lars O Ericsson, Styrelseledamot och sakområdesledare Tryggt åldrande.
Julklappen är att göra din röst hörd i omröstningen nedan!
Jul och nyårshälsning som text
God jul och gott nytt år önskar Utvecklingspartiet demokraterna, det nya Uppsala-partiet. Det önskar vi dig och dina nära och kära. Julen den representerar hopp och det finns gott om hopp, även om vi nu befinner oss i tuffa och utmanande tider.
I de här tuffa och utmanande tiderna är det viktigare än någonsin att bryr oss om varandra även om vi inte kan träffas. Jag hoppas att vi all känner ett ansvar att kontakta varandra, i synnerhet dom som vi vet är ensamma. Videoprata med dom, prata med dom i telefon. Visa att vi finns för varandra, även om vi inte kan ha en härlig och trevlig jul och nyår som vi brukar.
Jag hoppas också att vi kan hjälpas åt att sprida hopp bland våra restauratörer och kaféägare och andra som kämpar för att överleva i dessa tuffa tider. Det är både trevligt och gott, vi bidrar till att de får en större chans att överleva. Därigenom gör vi vårt samhälle trevligare.
Uppsala har mycket stora möjligheter att fortsätta utvecklas attraktivt. Just nu är inte utvecklingsplanen attraktiv. All byggkraft för kommande 30 år fokuseras på Uppsalas södra delar. Området mellan Ulleråker och Bergsbrunna ska byggas ut med ungefär lika många nya invånare som hela Sundsvall.
Utvecklingspartiet demokraterna tycker att det är felprioriterat! Det blir alldeles för tätt. Det blir inte tillräckligt grönt, trevligt och hälsosamt. Inte minst, så sprids inte utvecklingskraften i hela våran stora kommun.
Uppsala kommun är faktiskt Sveriges största landsbygdskommun, befolkningsmässigt. Och Uppsalakommun är sju gånger så stort som Malta.
Håller du med? Vi vill ge dig chansen, en liten julklapp, att göra din röst bättre hörd! Genom att registrera din röst i länken nedan så gör du din röst hörd!
Anser du att allt byggande, i princip, i Uppsala ska fokusera på Uppsala stads södra delar? Och att det ska in ungefär ett nytt Sundsvall, befolkningsmässigt, på den ytan. Eller tycker du att Uppsala ska utvecklas mycket mer som en hel kommun? Gör din röst hörd, det är viktigt! Det tycker Utvecklingspartiet demokraterna.
En en gång vill jag önska dig en god jul och ett gott nytt år. Vad rädd om dig och om dina nära och kära. Det finns hopp. Det finns alltid en möjlighet att förändra framtiden till det bättre!
Stefan Hanna, partiledare för Utvecklingspartiet demokraterna.
Utvecklingspartiet demokraterna (UP) är glada för tillströmningen av nya medlemmar. Det har visat sig vara många som vill vara med och stärka demokratin.
Den senaste tiden har UP noterat en tillströmning av nya medlemmar. Flertalet är missnöjda med vad Uppsalapolitiken hittills erbjudit. Vi hör ofta att de etablerade partierna har tappat kontakten med verkligheten och vanliga människor. Frustration över att inte bli tillfrågad eller lyssnad till skapar ett missnöje. Känslan av att ha blivit lämnad av den styrande eliten ska tas på allvar.
UP har uppmärksammats i nyheterna när kända politiker som hoppat av andra partier har talat varmt om oss. UP är naturligtvis väldigt glada att få in nya krafter med erfarenhet av politiken i partiet. Det är dock inte inom politiken som vi aktivt rekryterar. Det bland föreningar, inom arbetslivet och bland näringsidkare som vi hittar de flesta av våra nya krafter och de nya idéerna för framtidens politik.
Vi arbetar för att politiken ska lyssna på folkets röst. För oss är politikens främsta uppgift att aktivt lyssna på och företräda våra invånare. Det är medborgarna som vi tjänar, inga andra.
Kraften i en politisk rörelse kommer inte från några få stora namn, utan från alla som delar de demokratiska värden som vi står för och som ansluter sig till UP.
Vill du se en starkare medborgarförankring i den lokala politiken, bli medlem och rösta på UP i nästa val!
Det genomförs regelbundet folkomröstningar runt om i svenska kommuner. Ofta i samband med allmänna val. Det rör allt ifrån frågor som etablering av Systembolaget i Mullsjö 1994, stadsbibliotekets placering i Lidköping 2010 till trängselskatt i Stockholm 2003, 2004 och 2006 samt i Göteborg 2014. I Uppsala genomfördes den senaste folkomröstningen 1998 och gällde Knivstas utbrytning ur Uppsala och bildandet av egen kommun. Omröstningarna har ofta rört beslut i för kommunen stora frågor som medför påtagliga förändringar och som påverkar oss i vår vardag under lång tid framåt. Val av kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala är en extremt stor fråga som kommer att påverka Uppsalabor under många år, både ur ett framkomlighetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Vi kräver en lokal folkomröstning om val av systemlösning innan det slutliga beslutet fattas.
I en insändare i UNT den 9/12 klargör docenten i företagsekonomi, Mats Åkerblom, att den kalkylerade kostnaden på 4,5 miljarder kronor för investeringen i spårväg som minoritetsstyret S, MP och L föreslår är en halvsanning. En kostnadsuppskattning på minst 10 miljarder inklusive kostnadsuppräkningar från 2015 för spårläggning, depå, fordon med mera är en betydligt mer realistisk summa. Till detta kommer kostnader i form av arkeologi, tågledningscentral, trafikomläggningar, rör- och ledningsomdragningar., förstärkningsarbeten med mera. Även uppskattningen 10 miljarder kronor är sannolikt i underkant.
Spårväg under uppbyggnad
Erfarenheten visar att många större infrastrukturprojekt i offentlig regi kostnadsmässigt blir mycket dyrare än den planerade eller budgeterade nivån.
För att få grepp om storleken på spårvägsinvesteringen kan den jämföras med Uppsala kommuns totala budget för 2019 som var 11,9 miljarder. Vi talar alltså om en kostnad motsvarande cirka 85 procent av en hel årsbudget. Det här sätter naturligtvis djupa spår i kommunens ekonomi.
Redan idag har Uppsalaborna en skuld på 225 000 kronor per person. Ytterligare lån på 10 miljarder kronor innebär att skulden ökar med nära 45 000 kronor per person. För närvarande har vi en reporänta på noll procent. Kommunens räntekänslighet är mycket hög. Vad händer när räntan ökar några procent? Vi kommer sannolikt att tvingas välja mellan skattehöjningar från en redan hög nivå eller neddragningar i skola, vård och omsorg. Bara ur skuldsättningsperspektivet är frågan om kapacitetsstark kollektivtrafik så stor att en folkomröstning är mycket befogad.
Vi vill stärka invånarnas inflytande och maximera medborgarnyttan i besluten. Det är ett demokratiskt problem att avståndet mellan medborgarna och de folkvalda idag är för stort, samtidigt som allt färre vill eller har intresse av att engagera sig som politiker. Begreppet demokrati innefattar även möjligheten att andra än politikerna kan vara med och påverka utvecklingen. Att avgöra frågor som har stor inverkan på medborgarna genom att folkomrösta är ett sådant alternativ. Om inte en majoritet inom kommunfullmäktige själva har omdömet att besluta om folkomröstning krävs att 10 procent av de röstberättigade i en kommun begär det.
El-buss, ett alternativ.
Det går naturligtvis att invända mot att använda folkomröstningar som metod i en representativ demokrati. Ett argument skulle kunna vara att vi väljer politiker för att de skall ta ansvar och fatta besluten åt oss. Dessvärre är den politiska ansvarsfrågan begränsad till, i bästa fall, några mandatperioder medan konsekvenserna av stora och avgörande beslut för medborgarna kvarstår långt efter att politikerna lämnat sina uppdrag. Därmed blir det ännu viktigare att medborgarna får säga sitt. Vi får inte heller glömma den moraliska/etiska aspekten; I hur stor omfattning anser sig en politiker ha rätt att använda skattebetalarnas pengar och hänvisa till att man valts i demokratisk ordning? Vilka är målen och syftena med besluten? Hur vet vi att medborgarna istället inte används som ett medel för andra syften än att tjäna dem som valt dem? Frågan är relevant eftersom man i kollektivtrafikfrågan vare sig utreder, utvärderar eller presenterar underlagen till alternativa lösningar på ett seriöst och transparent vis.
Vi anser att invånarna regelbundet, inte enbart i samband med allmänna val, ska få göra sin röst hörd på ett tydligt, mätbart och säkert sätt. Folkomröstningsinstrumentet bör, för att inte riskera att urvattnas, användas sparsamt och endast tas i anspråk i frågor där konsekvensen av beslutet sträcker sig över många mandatperioder och har stor påverkan på medborgarna. Om Uppsala kommun hade låtit Uppsalaborna rösta om Uppsala energi skulle säljas ut hade den dåliga utförsäljningen sannolikt inte blivit genomförd. När Helsingborgsborna nyligen fick rösta om deras energibolag skulle säljas röstade hela 96,37 procent nej.
I frågan om att välja en framtida kollektivtrafiklösning anser vi att den stora frågan ska avgöras genom en folkomröstning senast i samband med valen 2022.
Vi kommer därför målmedvetet att verka för en folkomröstning i kollektivtrafikfrågan 2021 eller senast i samband med valet 2022.
Claes Littorin, ordförande Landsbygdspartiet oberoende
