Vakna upp och förstå de dåliga byggplanerna

Det är dags för hela Uppsala att vakna upp och förstå hur dåliga byggplanerna är kopplat till det som kallas Uppsalapaketet.

Söndagen den 3/10 deltog vi på föreningen Sydöstra stadens viktiga manifestation mot Uppsalapaketet i sin nuvarande form. En extrem koncentration av bebyggelse under kort tid i en liten del av vår stora kommun och region. En plan, som om den genomförs, får stora negativa konsekvenser för hela Uppsala läns befolkning.

Nästan all utvecklingskraft, och enorma upplånade investeringar i spårväg, koncentreras under en kort tid till Uppsala södra stad. Gör om! Gör rätt! Invånarnas önskemål måste få mycket bättre genomslag inom den lokala politiken. Vi vill att hela Uppsala ska utvecklas på ett mycket bättre sätt. Det går.

Lars Björndahl, Medlem
Ulf Tillman, Styrelsemedlem
Monica Söder, Styrelsemedlem
Ola Lindberg, Sakområdesledare trafik och kollektivtrafik
Karin Ericsson, Styrelseledamot

Attraktiva byggen i kulturkänsliga miljöer

Planerna på att bygga nya fastigheter i kvarteret Ubbo går vidare inom Uppsala kommun. Det är området som ingår i en viktig axel mellan domkyrkan, Carolina Rediviva och Uppsala slott. Utvecklingspartiet demokraterna ser positivt på att kulturmiljön i kvarteret Ubbo utvecklas eftersom kvarteret i dagsläget inte är tilltalande med parkeringar och dåligt underhållna ytor. 

Det är även positivt att området utvecklas för att bli ett ännu attraktivare destinationsmål för Uppsalabor och turister. Det innehåll som föreslås erbjudas av Stiftelsen Ubbo i lokalerna kan på ett utmärkt sätt komplettera redan kända turistmål i området som bär på mycket intressanta berättelser. Vi anser dock att det förslag på detaljplan som nu ligger inte visar tillräcklig hänsyn till övriga byggnader i området. Ett område som inte bara är av stort värde för oss Uppsalabor utan som också representerar ett riksintresse.

Förslaget på detaljplan berör en känslig kulturmiljö med byggnader med betydande kulturhistoria och måste därför anpassas mycket bättre till sin omgivning. Detaljplanen behöver omarbetas och visa större hänsyn till att kvarteret ingår i en viktig axel mellan domkyrkan, Carolina Rediviva och Uppsala slott.

I detaljplanehandlingarna beskrivs anpassningen till kulturmiljön med följande text ”säkerställa att de nya byggnaderna får en utformning med hög arkitektonisk kvalitet och volymer som är anpassade till omgivningen.” I förslagets gestaltning på byggnaderna anser vi inte att det tydligt framgår att man tagit tillräcklig hänsyn och som vi Uppsalabor ska kunna förvänta oss. Den moderna funktionella arkitekturen i förslaget anser vi är för dominerande. Kommunens Arkitekturpolicy, antagen av kommunfullmäktige, måste ge ett större avtryck i ett reviderat detaljplaneförslag.

Arkitekturpolicyn tar sin utgångspunkt i sju begrepp där ”Sammanhang” och ”Befintliga värden” är särskilt viktiga begrepp när det gäller bebyggelse i mycket värdefulla kulturmiljöer. I den föreslagna gestaltningen anser vi att en otillräcklig hänsyn har tagits och att förslaget tydligt strider mot Arkitekturpolicyn. I planhandlingarna finns bestämmelser införda men vi anser inte att de lever upp till de särskilda krav som måste vara uppfyllda i detta område av riksintresse. Kulturmiljön utmed axeln domkyrkan, Carolina Rediviva och slottet ska ställa stora krav på nya byggnationer i kvarteret och på markytornas utformning som bevarar viktiga siktlinjer. Vi anser att byggnaden utmed Kröningsstråket mot slottet har för dominerande proportioner, och därför behöver byggnadshöjden sänkas och byggnadens utbredning minskas. Den fina eken ”vårdträdet” i kvarteret behöver också få en mer tydlig funktion vid utformningen så att den ger ett bättre avtryck.

I Upprop kulturarv har tio organisationer gått samman för att uppmana ansvariga politiker att leva upp till det arkitekturpolitiska målet att hänsynsfullt ta tillvara och utveckla kulturhistoriska värden samt att se till att det nationella kvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” efterlevs. Bland andra Kulturmiljöförbundet, Svenska byggnadsvårsföreningen och Urban City Reseach. Utvecklingspartiet demokraterna uppmanar kommunens ansvariga politiker, att precis som ovan nämnda organisationer, att ny bebyggelse i liknande områden tydligt ska representera en långsiktigt hållbar utveckling där kulturarvet tas tillvara bland annat enligt följande:

– Förvanskningen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer ska hindras

– Utveckla metoder för att tillvarata kulturarvet i plan- och byggprocessen

Det finns stora möjligheter att utveckla Uppsala city till ett mycket attraktivare turistområde än idag. Det kräver betydligt bättre förmåga att klä området med fler intressanta berättelser och att områdets arkitektur är i harmoni.

Marius Domeika, Sakområdesledare kultur.

Karin Ericsson, styrelseledamot och sakområdesledare stadsbyggnad.

Ulf Tillman, styrelseledamot.

Stefan Hanna, partiledare.

Nu är man på fel väg i Uppsala – igen

Uppsala buss vid stora torget

Nu tänker de styrande politikerna skära av huvudpulsådern i Uppsalas stadstrafik genom att begränsa framkomligheten på Kungsgatan. Det kommer att innebära ett mindre attraktivt centrum och på så sätt försämra för de näringsidkare som för närvarande orkar att bedriva handel i ett snart utdöende centrum. Detta är fel väg att gå!

Förändringsförslaget är väldigt komplext då man tänker flytta trafiken till andra gator, Väderkvarnsgatan, Dragarbrunnsgatan och Stationsgatan. Redan idag klarar inte dessa gator av den befintliga trafiken utan regelbundna trafikstockningar. Rickard Malmström var minst sagt otydlig när han försökte förklara vinsten med detta. Enligt honom skulle detta reducera hastigheten på Väderkvarnsgatan där trafiken knappt rör sig under stora delar av en dag.

Huvudskälet för ändringen sägs vara partikelproblematiken på Kungsgatan. Genom denna åtgärd förbättras säkert statistiken på Kungsgatan men partikelproblemen och trafikstockningarna flyttas istället till andra delar av staden. Kommunens egna utredningar visar också att det främst är bussarna som utgör huvudproblemet.

Att man inte angriper huvudproblemet är en gåta för mig eftersom det enligt genomförda utredningar är bevisat att det är dagens bussar som förorenar mest och är den största miljöboven.

En mycket bättre åtgärd är att regionen satsar på vätgasbussar och på dem partikeldämpande åtgärder. Inte minst i ljuset av att EU inte heller klassar biogasfordon som miljövänliga.

Förändringsförslaget av trafiken på Kungsgatan är ännu ett bilfientligt populistiskt förslag från MP som måste stoppas.

Ola Lindberg, Sakområdesledare trafik och kollektivtrafik.


Rusta istället för att bygga i Seminarieparken

Seminariet före 1969

Den långdragna processen fortsätter dvs. att kommunens majoritet vill bygga bostäder i den ”gröna lungan” Seminarieparken. Detta trots att flera instanser menar att det inte ska byggas bostäder där och precis som vi i Seminarieparkens Vänners styrelse så menar många att denna park ska bevaras och rustas upp.

Gamla fina byggnader som t.ex det underbara lilla äppelhuset måste få en mer framträdande roll. Det sedan massor av år trasiga gunnebostängslet måste tas bort och ersättas med ett snyggt staket liksom att parken som helhet ska rustas och kunna välkomna till lite lugn och ro och lite lekamen för både själen och för miljön.

Det förra landstingsrådet Leif Hällström som är en god vän till mig har ofta ett mantra där han om någon kommer med ett förslag säger ”Varför” och jag gör som Leif brukar säga och undrar varför fortsätter den eländiga planeringen för att förstöra denna fina oas Seminarieparken?

Lars O Ericsson, Styrelseledamot Utvecklingspartiet demokraterna, samt styrelseledamot i Seminarieparkens Vänner

Stora torget bättre utan bussar

Terrassen och buss

”Paradgatan” är hittills ett stort misslyckande som kostat skattebetalarna väldigt mycket pengar i onödan. Grundtanken i gatu- och samhällsmiljönämnden med ”paradgatan” var att göra Uppsala city attraktivare genom att bland annat skapa bättre ytor för restauratörer, handlare och caféer att göra stråket mer levande. Om en mindre variant av Avenyn i Göteborg hade skapats hade det onekligen bidragit till att lyfta Uppsala citys attraktion ordentligt. 

Hittills har vi mest fått ett fult kommunistiskt propagandaverk som med fördel kan flyttas eftersom det inte blev ett komplett konstverk. Det är minst sagt illa att inte attraktionen längs Drottninggatan och delar av Vaksalagatan, inklusive ett ombyggt Stora torg, görs till attraktiva besöksdestinationer.

Nu planeras ett nytt stort misstag när det tänkta ombyggda torget ändå ska trafikeras av bussar som ständigt åker fram och tillbaka över torget. Alla borde inse att det kraftigt innebär en oattraktiv upplevelseplats. Det måste stoppas.

Om Stora torget blir mer som Lilla torg i Malmö, och Drottninggatan mer som Avenyn i Göteborg, kommer citys attraktion kraftigt stärkas. Efter alla mycket långa ombyggnadstider av paradgatan, och nu med Stora torget, vet vi att bussarna kan köra andra vägar.

Marius Domeika, Sakområdesledare kultur.

Karin Ericsson, Styrelseledamot.

Amanda Andén, Styrelseledamot.

Tydlighet och folkomröstning efterfrågas i 10-miljardersfrågan om spårväg

Nu pressar det vänsterstöttade minoritetsstyret i Uppsala med Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna på ännu mer för att göra allt man kan för att försöka låsa in Uppsalaborna i byggplaner väldigt många av oss inte vill ha. Tyvärr har frågan tryckts framåt både under socialdemokratiskt och moderat ledarskap i både Uppsala kommun och Region Uppsala.

Det så kallade Uppsalapaketet har använt förstärkta behov av spårförbindelser mellan Uppsala och Stockholm som argument för att många partier massivt vill exploatera i Uppsala stads södra delar. Över 30 000 nya bostäder, och även utrymmen för offentliga och kommersiella verksamheter, på denna lilla del av kommunen.

Moderaterna i Uppsala kommun säger sig nu vara emot spårväg. Samtidigt röstar Moderaterna inte konsekvent emot allt som kan kopplas till spårvägsprojektet. Och hur är det med den som är huvudman för kollektivtrafiken, Region Uppsala? 

Vi kräver att Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna slutar tala med kluven tunga i den stora spårvägsfrågan. Det är Region Uppsala som är ansvariga för kollektivtrafiken och det politiska styret där är positiva till det föreslagna spårvägsprojektet. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, som ingår i Region Uppsalas styre tillsammans med Liberalerna och Miljöpartiet, måste tydligt bekänna färg i spårvägsfrågan! Det är den minsta ”varudeklaration” som dessa partier måste visa alla Uppsalabor i Uppsala kommun och inom Region Uppsala.

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, förordar en mycket varsammare byggutveckling i Uppsalas södra stadsdelar. I vår tänkta byggutveckling av Uppsala finns inte behov av en spårvagnslösning. Vi vill att hela Uppsala kommun och region Uppsala ska stärkas. När behov finns av kapacitetsstark kollektivtrafik är vi för långa moderna elektrifierade bussystem. Att förbinda sig att anlägga spårväg med stora ekonomiska oklarheter, och utan att veta hur det kommer påverka Uppsalas försörjning av dricksvatten, är att förvalta väljarnas förtroende på ett ansvarslöst, nonchalant och slösaktigt sätt. Vi är också övertygade om att en satsning på spårväg i Uppsala stads södra delar kraftigt kommer att försvaga kollektivtrafiken i övriga Region Uppsala.

Utvecklingspartiet demokraterna menar att en så stor fråga som spårvägsfrågan, efter en seriös presentation av alternativen, i samband med kommun- och regionvalet 2022 ska vara föremål för en rådgivande folkomröstning. Hittills har projektet kantats av oseriösa antaganden, bristfälliga beslutsunderlag och ett ensidigt tryck på tjänstemännen om att det är spårväg som ska föreslås. Med alla osäkerhetsfaktorer inblandade kommer en spårvägslösning kosta regionens invånare minst 10 miljarder kronor.

Att på detta bristfälliga sätt driva fram ett ärende om en investering på många miljarder kronor är demokratiskt förkastligt. Om det blir verklighet kommer priset inte bara betalas av regionens invånare i form av massor av kostnader, det kommer också att innebära mycket sämre kollektivtrafik i stora delar av övriga kommunen och regionen. Vill invånarna i vår geografiskt stora region det?

Vi anser att det är viktigt att tätbefolkade delar av Uppsala i framtiden får kapacitetsstark kollektivtrafik. Bland dagens utredda alternativ anser vi att den bästa vägen framåt är med hjälp av långa elektrifierade bussystem (BRT) samt gärna anropsstyrda självgående minibussar. Vi anser att spårväg är en stor felinvestering för Uppsala kommun och Region Uppsala. En felinvestering som är uttryck för ett enormt slöseri och som även mycket negativt drabbar kommande generationer. Det är ett ekonomiskt vansinne och leder mot att kommunen i sin helhet utvecklas på ett oattraktivt sätt. Spårvägsplanerna, med en bro som kan kräva tung spårvägstrafik över Fyrisån, utsätter också vår dricksvattenförsörjning för oacceptabla risker. Gör om! Gör rätt! 

Karin Ericsson, Sakområdesledare stadsbyggnad.

Ola Lindberg, Sakområdesledare trafik och kollektivtrafik.

Stefan Hanna, Partiledare.

Nytt konstmuseeum i Fyrishov

Uppsala kommun har många brister på att få ordning på i kärnverksamheterna och för att bidra till ett tryggare lokalsamhälle. I ljuset av att det är fel att i nuläget prioritera kraftiga kostnadsökningar kopplat till ett konstmuseum så av de två alternativ som fanns med på kommunstyrelsen den 3 mars så förordar vi Kaniken. Främst av skälen att en ombyggnad där generellt bättre kan uppskattas prismässigt jämfört med Slottet. Också för att att det ligger mer tillgängligt och bättre kan bidra till att få liv i Uppsala City.

Med fördel skulle även delar av den planerade ombyggnationen på Fyrishov kunna inrymma ett konstmuseum som klarar konstnärsägarnas krav. Kommunens möjligheter att då dela på många fasta kostnader är omfattande.

Ombyggnaden av Fyrishov för att även passa konst blir mycket billigare än byggprojekten på Slottet. Samordningsvinster uppstår med andra kommunala verksamheter kopplade till Uppsalas mest besökta anläggning Fyrishov. Reception, restaurang, kiosk, toaletter med mera som finns kan fylla än mer nytta. Vi vill även att Fyrishov görs till ett äldrecentrum för sociala aktiviteter och friskvård samt att där även inryms en vårdcentral fokuserad på geriatrik. Idag hyr kommunen bara runt 30 procent av tiderna i Fyrishovs 14 olika hallar för idrott. Ett konstmuseum där skulle inte försämra för den viktiga idrottsrörelsen. Gf Uppsalaflickorna måste också stöttas med att få bygga en ny gymnastikarena med fokus på fysiska aktiviteter och rehab.

Om kommunen också byter mark med Bonova kan den närliggande Seminarieparken rustas upp till en rekreations- och kulturpark.

Vi menar att Slottet ska avskrivas som alternativ till plats för konstmuseum och att Kaniken eller Fyrishov ska övervägas i stället.

Lars O Ericsson, styrelseledamot
Jörgen Cavelind, sakområdesledare Idrott
Marius Domeika, sakområdesledare Kultur
Amanda Anden, styrelseledamot

Uppsalaborna ska få rösta om konstmuseum

Vill vänsterstyret att Uppsala ska locka med en ny attraktion genom en Vasa-hiss? Associationerna går till kända begrepp som Vasaloppet och Cykelvasan med sitt respektfulla rykte. Men den uppmärksamhet Vasa-hissen fått är mest uttalanden som galenskap, ingrepp i historisk miljö osv.

Förslaget att modernisera konstmuseet på Slottet och då bygga en utomhushiss, en Vasa-hiss, för att göra museet tillgängligt är dåligt. Om vi bortser ifrån att vi anser att Uppsalas kulturliv kan stärkas genom andra prioriteringar än detta projekt är den demokratiska hanteringen mycket dålig.

Vi anser att Uppsalaborna ska få göra sin röst hörd i rådgivande omröstningar, det viss säga få rösta mellan Kaniken och Slottet. I detta fall respekterar inte det centralistiska styret i kommunen att frågan avgörs ens i kulturnämnden – eller i kommunfullmäktige.

Utifrån de material vi kunnat ta del av anser vi att Kaniken är det bästa alternativet utifrån tillgänglighet, lockande för besökare, respekt för kommunens arkitekturpolicy, bidra till ett attraktivare city samt ett driftskostnadsperspektiv. 

Slottet har sitt eget attraktionsvärde, med sin intressanta historiska miljö. Där finns berättelser om till Sveriges storhetstider, utmärkta utställningar och omtyckt som plats för evenemang. Med fördel skulle kopplingen till Botaniska trädgården stärkas. Det skulle vara med ytterligare historiska berättelser och länkas ihop med attraktioner till det stora intresset för trädgårdar/historiska trädgårdar. Självklart där vetenskapspersoner som Linné passar in, och varför inte mer inslag av Uppsalas vetenskapliga kunskaper om evolutionslära. En sådan utveckling skulle stärka Uppsalas attraktionskraft utan att förstöra parkmiljön kring Slottet. 

Ångkvarn tycker vi hade varit den bästa placeringen då city skulle fått ett nytt modernt besöksmål. Av kvarvarande alternativ är Kaniken det bästa med goda utvecklingsmöjligheter och utomordentlig tillgänglighet i city. Vasa-hissen kommer bli dyr och kommer vare sig bidra till att lyfta Uppsalas kulturliv eller turistattraktion. Dessutom är riskerna stora att ett byggprojekt vid Slottet blir mycket dyrare än beräknat, och då drabbar kostnadsökningarna Uppsalaborna ännu mer.

Till Erik Pelling och hans kamrater säger vi bara Gör om! Gör rätt! 

Marius Domeika, Sakområdesledare Kultur

Amanda Andén, styrelseledamot

Karin Ericsson, medlem

Förstörelsen av Seminariets kulturvärden måste hindras

Seminariet före 1969

Vem skulle ha mage att måla dit en baddräkt på Anders Zorns tavlor med nakna badande kvinnor? Ingen förmodligen, men det händer ändå hela tiden i våra värdefulla kulturhistoriska miljöer. Historielösa tjänstepersoner, ambitiösa arkitekter och politiker i Uppsala tillåter hela tiden nya exploateringar att ”rita om” unika kulturmiljöer i Uppsala.

Förstörelsen av kvarteret Seminariets viktiga kulturvärden måste hindras. Att i stället utveckla kvarteret till ett kultur- och rekreationsområde skulle stärka hela Uppsala som bostads- och besöksort. 

Kvarteret Seminariet är ett typiskt exempel på denna klåfingrighet. På kommunfullmäktige den 25 januari beslutade Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet, med stöd av Moderaterna och Vänsterpartiet, att tillåta nybyggnation av 110 bostäder i ett känsligt kulturmiljöområde. Politikers okunnighet och brist på känsla för den kulturhistoriska helhetsmiljön är slående. Seminarieanläggningen är den enda i Sverige som finns kvar i sin helhet. Den borde i stället utvecklas till en värdefull symbol för folkskolans betydelse som bidragit till utvecklingen av det välfärdssamhälle som Sverige blivit. 

Seminarieanläggningen är bevarad i sin helhet utifrån ursprungliga ideal om egen odling/lära om växter i en genomtänkt trädgårdsanläggning, god hälsa med gymnastikhall och fotbollsplan. Mot norr anlades en skyddsplantering vars syfte var att skydda trädgården mot nordanvinden. I nuvarande detaljplaneförslag försvinner denna skog av ca 110 träd och ersätts av 110 bostäder. Området borde istället utgöra en park för allmänheten och inte förvandlas till en grönyta mellan privata fastigheter som genomförandet av detaljplanen leder till.

I liknelsen med Anders Zorns målningar har majoriteten av politikerna i och med antagandet av detaljplanen för kvarteret Seminariet tillåtit att de nakna badande kvinnorna i Zorn-målningarna försetts med baddräkt och badboll i händerna. Vem skulle tillåta detta brott mot konstnärens verk? Den av många illa omtyckta DDR-kopian som många av samma politiker försvarar exemplifierar också en kluven tunga. 

Uppsalabor och föreningar har uttryckligen protesterat mot förslaget och tidigare detaljplaneförslag gällande kvarteret Seminariet. Överklagan angående ett första detaljplaneförslag skickades in till Mark- och miljödomstolen samt Mark-och miljööverdomstolen, och ledde då till ett upphävande av detaljplanen. Ändå fortsätter kommunen med detaljplanearbetet med ett nytt bebyggelsealternativ på exploatörens initiativ.

Andra exempel, men som inte kommit lika långt i detaljplaneringen, är bostäder i kvarteret Trudhem (vid före detta tingshuset vid Österplan) och byggandet i Odinslund med lokaler och lägenheter för forskare samt utställningslokaler. Båda förslagen berör känsliga kulturmiljöer och byggnader med betydande kulturhistoria. I detaljplanehandlingarna beskrivs kulturmiljön, men i förslagen till byggande syns inte de hänsyn som förväntas utan den moderna funktionella arkitekturen dominerar. Att inte göra förslagen mer hänsynsfulla visar på en rädsla att uppfattas som bakåtsträvare. I kommunens arkitekturpolicy anges sju begrepp som utgångspunkt där ”Sammanhang” och ”Befintliga värden” är viktiga begrepp när det gäller kulturmiljöer. Inget av detta tas det hänsyn till i exemplen ovan. I planhandlingarna bestäms ofta en ”god arkitektonisk kvalitet”, men det säger inget om ifall byggnadsstilen som föreslås egentligen passar in i området. 

Exemplet med förstörelsen av kvarteret Seminariets viktiga kulturvärden måste hindras. I stället vill vi utveckla metoder för att bättre tillvarata kulturarvet i plan- och byggprocessen och att kommunen byter mark med den nuvarande ägaren av kvarteret Seminariet.

Karin Ericsson, fd ledamot, plan- och byggnadsnämnden

Marius Domeika, sakområdesledare Kultur

Stefan Hanna, partiledare

Låt de berörda komma till tals!

uppsala tågstation

Södra staden ska byggas ut, utställning pågår och remissförfarandet ska ske endast digitalt!

OBS! en stor grupp kommunmedborgare undantas från möjligheten att kunna ge sina synpunkter, inte minst den äldre generationen och även många andra. Det här är ett fatalt mönster i hela landet där det digitala helt slår undan benen på ”vanliga människor” och om man vill kan man kalla det för demokratisk diktatur. Det är helt otroligt att dagens teknik ska medverka till att vissa i samhället känner sig undanskuffade.

Runt 25.000 bostäder och en jättelik kommunikationsapparat ska växa upp i södra delen av vår kommun är det tänkt och det kan även en ” blind höna ” inse dvs att trampa på mark som kanske inte kan bebyggas/exploateras så att det känns bra för alla närboende och att det passar in i hur övrig bebyggelse ser ut. Sedan ska vi inte glömma att det kommer att bli en otrolig trafik fram och åter och ingen ska lura oss att tro att det endast bara blir elbilar och spårvagnar som transporterar.

Vi menar att vi måste värna demokratin, förläng remisstiden och låt alla berörda komma till tals.

Lars O Ericsson, Styrelseledamot och sakområdesledare Tryggt åldrande.

Ulf Tillman, Styrelseledamot.

Matts Ytterström, Styrelseledamot.