Regionens hushållning brister

Akademiska psykiatrinshus

Region Uppsala behöver kraftigt förbättra sitt kvalitetsutvecklingsarbete inom sjukvården med fokus på den individ som har behov av sjukvårdsinsatser. Särskilt viktigt att förbättra stödet till invånare och avtalade regioners multisjuka. För att lyckas krävs en mycket bättre respekt än nu för kärnverksamheternas medarbetare och deras kompetens samt engagemang för sina vårduppdrag.

Medarbetare som i mycket större utsträckning starkt måste få påverka hur uppsatta mål ska uppnås. Större verksamhetsinflytande för personalen är mycket viktigare än att Regionråden skriver ”I vår budget höjer vi därför friskvårdsbidraget för alla till 2 500 kronor per person och år” (UNT 14/6). Det är självklart positivt men vi undrar om tidigare presenterade besparingskrav, på 400 miljoner kronor, kopplat till vårdpersonal på Akademiska sjukhuset ligger kvar? 

Det är helt nödvändigt att kraftigt förbättra Uppsalabornas tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Idag är den tillgängligheten bland de allra sämsta i Sverige. Hur ska ni konkret kraftigt förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin? Ett seriöst kvalitetsledningsarbete leder mot minskade köer inom både psykiatrin samt kraftigt minskade operationsköer. 

Regionledningen för gärna tydligare redogöra för vilka reformer det är som ska bidra till att det bedömda gapet mellan intäkter och utgifter utan åtgärder uppgår till enorma 1,3 miljarder redan år 2030. Varför ska vi tro att ni lyckas bryta den negativa utveckling som regelbundet återkommit? Och vad är det som ska flyttas till andra vårdgivare ”både inom och utanför sjukvårdsregionen”? När regionråden skriver att gapet ska bekämpas genom att ”ökningen av antalet anställda dämpas” tror vi inte att de har koll på läget. 

Regionens styrande partier har tidigare uttryckt att kraftiga personalnedskärningar ska genomföras av vårdpersonal. Gäller det sparbetinget fortfarande som en del av det reformarbete som ska få ordning på en kraftigt misskött regional ekonomi? Och varför anser inte den regionala ledningen att administrationen kraftigt kan effektiviseras?

Anna Vesterberg, Styrelseledamot.

Lars O Ericsson, Styrelseledamot.


Skydda sjukhus och personal genom förstatligade

Akutmottagning Akademiska sjukhuset i Uppsala

Akademiska sjukhuset och andra stora sjukhus bör åter bli statens ansvar. På 1960- och delar av 1970-talet var staten högst ansvariga för driften av till exempel Akademiska sjukhuset. En särskild direktion med ordförande tillsatt av staten och en intendent som i praktiken fungerade som vd såg till att allt fungerade. 

Nu drar vår Region igång en ”lekstuga” och vill konkurrensutsätta en del verksamheter! Vad då konkurrensutsätta? Ska det göras någon ändring så borde hela Regionverksamheten läggas ned och respektive verksamheter överföras till de olika kommunerna, självklart efter någon typ av skatteväxling.

Jag har inget som helst problem med att man i vårt län och i landet upphandlar vissa verksamheter och precis som det är sagt så är det viktigaste att det fungerar och inte vem eller vilka som är utförare. Med detta sagt så är det dock ett stort undantag och det är när man nu vill påbörja en upphandling av sjukvård! Där går gränsen för min del vad gäller upphandlingar. Stora sjukhus ska drivas av ”det offentliga” och inte av företag som vill tjäna pengar på detta! 

För att stoppa upphandlingar av sjukhusverksamhet eller delar därav måste en lagändring göras och det kvickt innan det är för sent. Det får vara någon måtta på eländet. 

Landstingens/Regionernas roll behövs inte, lägg ut verksamheter efter skatteväxling på respektive kommuner och flytta till exempel över driftsansvaret för stora sjukhus till staten! Under tiden se till att personalen på Akademiska sjukhuset inte bränner ut sig helt under denna eländiga pandemi och att dom känner sig trygga i sin anställning.


Lars O Ericsson, styrelseledamot, Utvecklingspartiet demokraterna.