Lägg inte ned innan alternativ finns

Lägg inte ned innan alternativ finns, skriver Lars O Ericsson och drar paralleller mellan söndagens partiledardebatt i SVT och äldreomsorgen i Uppsala kommun.

Vid SVT:s partiledardebatt 10 oktober framkom bland annat när elförsörjningen diskuterades att man inte ska lägga ned fungerande kärnkraftverk innan nya andra alternativ har byggts och skapats för att vi som bor i landet ska få en el till rimligt pris och att elen inte får kosta olika beroende på var man bor i landet. 

Lägg inte ned innan alternativ finns, men detta gjordes i äldreomsorgen i Uppsala kommun i slutet av förra århundradet och i början på detta århundrade. Äldrenämndens nya ordförande Eva Christiernin (S) menar att det var brist på särskilda äldreboenden när jag var kommunalråd 2006–2014. Hon har helt rätt, det fattades många platser i särskilda boenden och kommunen hotades av att få betala många miljoner kronor i ”böter” om en behövande inte fick en plats inom två månader. 

OBSERVERA dock att platsbristen skapades av S-V-MP då flera boenden lades ned samtidigt som inte nya skapades i snabb takt, därför blev det en brist som var så stor som att runt 120 äldre indirekt ”köade” för plats. Alliansen ärvde kön och arbetade hårt för att lösa problemet och många nya beslut togs för att bygga nya särskilda boenden som färdigställdes. Vissa av dom blev färdiga först under 2015 när S-V-MP åter var i majoritet men besluten togs av Alliansen. Rätt ska vara rätt och det finns ett uttryck som heter att ”man ska inte kasta sten i glashus” vilket äldrenämndens ordförande gör i just detta fall. 

Vidare påstås det att nu finns massor av lediga platser i särskilt boende och den som får en plats beviljad kan vraka och välja! Varför är det så undrar många ? Jo, det är därför att reglerna är för tuffa och när någon äntligen beviljas en plats så är man i princip döende och vistelsetiden på sådant boende blir allt kortare innan livet tar slut. För de äldres skull så förenkla biståndsprocessen för att få plats i ett särskilt äldreboende, bygg fler trygghetsboenden, förenkla för äldre som vill köpa det nya seniorkortet för kollektivtrafiken och gör så att det går att köpa för bara en månad om man så vill och gör som över 50 andra kommuner i landet att kortet gäller från 65 år (idag 70 år) och att det blir gratis som massor av kommuner har gjort. 

Låt den så kallade äldrevänliga kommunen leva upp till detta.

Lars O Ericsson, före detta kommunalråd för C, nu styrelseledamot i Utvecklingspartiet Demokraterna

Mer för pengarna genom bättre upphandlingar inom Region Uppsala och Uppsala kommun

Spara pengar

Sedan 90-talet har offentlig sektor upphandlat fler och fler delar av välfärdens kärnuppdrag inom utbildning, sjukvård och omsorg. Den genom upphandling uppkomna konkurrensen mellan leverantörer har haft positiva effekter för samhället i form av ökad effektivitet, ökad kreativitet, större valfrihet, samt genom att pressa kostnaderna för de offentliga investeringsbehoven.

Samtidigt har dessa upphandlingar allt för ofta genomförts med oprofessionella metoder eller av uppenbart ideologiska skäl. Dessa upphandlingar som vunnits av den som gett lägst bud har resulterat i låg kvalitet och gett många leverantörer ett ibland onödigt dåligt rykte.


Johan Berlin, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst, samt David Karlsson, viceprefekt vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet talar nu båda i sin forskning om en tydlig trend av så kallad ”back sourcing”, dvs. man återtar verksamheten som man tidigare upphandlat. De pekar i artiklar publicerade vid Göteborgs universitet på att upphandling ofta drivs av politiska ambitioner och av ekonomiska incitament. Back sourcing å andra sidan sker ofta på grund av behov att återta kontrollen eller på grund av pragmatiska bekymmer. Vidare säger de till Dagens Samhälle (29/6 21) att återkommunalisering blir allt vanligare, samt att det oftast beror på att de upphandlade verksamheter skötts dåligt eller att konkurrensen är så dålig att priserna blir oacceptabelt höga.

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, tror att den offentliga sektorn kan lära mycket av näringslivet. Vi i UP förvånas om och om igen att jämförelser dem emellan inte görs oftare. Upphandling och inköp är självklara och verksamhetskritiska processer inom näringslivet. Dessa kompetensområden kräver goda kunskaper och processer för att undvika t.ex. korruption eller kvalitets avvikelser. Näringslivet har länge upphandlat viktig verksamhet av strategiska partners, låt den offentliga sektorn lära av dem.

Med både historiska och nyligen uppvisade dåliga exempel på vad som kan hända i Uppsala (se t.ex. ”Efter avstängningen av taxibolaget – så gick det” UNT 14/1 -21, samt ”Regionrådet: ”Arbetsmiljön är Mohlins bussars ansvar”” i UNT 26/4 -21) avser UP att, med hjälp av näringslivsmetoder och forskningsbaserad kunskap, förbättra Region Uppsalas och Uppsala kommuns upphandlingar.

UP kräver en tydlig strategi för Uppsala kommun och Region Uppsala upphandlingar. Kommun och region ska i strategin kunna svara på frågan om hur stora andelar av verksamheterna som ska drivas i egen regi och hur stora andelar som ska upphandlas, samt varför.

Vidare ska Uppsala kommun och Region Uppsala bli bättre på att vid varje upphandling definiera mätbara kvalitetsmått. Kvalitetsmåtten som finns angivna i avtalen ska sedan följas upp för att säkerställa att de uppnås.

Uppsala kommun och Region Uppsala måste också kraftigt höja vitena när allvarliga kvalitetsbrister uppstår, samt när de ej åtgärdas inom angiven tid. UP tror på bättre kvalitet genom bättre vitesklausuler än de försök till detaljstyrning som Region Uppsala och Uppsala kommun ger exempel på idag. Detaljstyrningen hindrar t.ex. rimlig justering av bemanning kopplat till beläggningsgrader för de upphandlade verksamheterna.

Slutligen anser UP att det är viktigt att ha kvar en del av verksamheten i egen regi för att säkra god förmåga i både upphandling och kontroll av kvalitet. Det ger också beredskap och stärkt förmåga att ta över en upphandlad verksamhet som misskötts.

För UP är invånarnyttan vägledande, så för att få mer för Uppsalabornas skattepengar, samt för att minska kostnaderna för investeringsbehoven inom offentlig sektor, är UP generellt positiva till upphandling av offentliga tjänster. Utförare av tjänsterna kan vara, samt levereras, av kommun, region, stiftelser, föreningar eller vinstdrivande företag, (dock ej vinstdrivande företag för skolverksamhet).

Monica Söder, medlem.

Jens Hammarlund, styrelseledamot och sakområdesledare för näringslivsfrågor.

Stefan Hanna, partiledare.

Regionens hushållning brister

Akademiska psykiatrinshus

Region Uppsala behöver kraftigt förbättra sitt kvalitetsutvecklingsarbete inom sjukvården med fokus på den individ som har behov av sjukvårdsinsatser. Särskilt viktigt att förbättra stödet till invånare och avtalade regioners multisjuka. För att lyckas krävs en mycket bättre respekt än nu för kärnverksamheternas medarbetare och deras kompetens samt engagemang för sina vårduppdrag.

Medarbetare som i mycket större utsträckning starkt måste få påverka hur uppsatta mål ska uppnås. Större verksamhetsinflytande för personalen är mycket viktigare än att Regionråden skriver ”I vår budget höjer vi därför friskvårdsbidraget för alla till 2 500 kronor per person och år” (UNT 14/6). Det är självklart positivt men vi undrar om tidigare presenterade besparingskrav, på 400 miljoner kronor, kopplat till vårdpersonal på Akademiska sjukhuset ligger kvar? 

Det är helt nödvändigt att kraftigt förbättra Uppsalabornas tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Idag är den tillgängligheten bland de allra sämsta i Sverige. Hur ska ni konkret kraftigt förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin? Ett seriöst kvalitetsledningsarbete leder mot minskade köer inom både psykiatrin samt kraftigt minskade operationsköer. 

Regionledningen för gärna tydligare redogöra för vilka reformer det är som ska bidra till att det bedömda gapet mellan intäkter och utgifter utan åtgärder uppgår till enorma 1,3 miljarder redan år 2030. Varför ska vi tro att ni lyckas bryta den negativa utveckling som regelbundet återkommit? Och vad är det som ska flyttas till andra vårdgivare ”både inom och utanför sjukvårdsregionen”? När regionråden skriver att gapet ska bekämpas genom att ”ökningen av antalet anställda dämpas” tror vi inte att de har koll på läget. 

Regionens styrande partier har tidigare uttryckt att kraftiga personalnedskärningar ska genomföras av vårdpersonal. Gäller det sparbetinget fortfarande som en del av det reformarbete som ska få ordning på en kraftigt misskött regional ekonomi? Och varför anser inte den regionala ledningen att administrationen kraftigt kan effektiviseras?

Anna Vesterberg, Styrelseledamot.

Lars O Ericsson, Styrelseledamot.


Vänsterpartiets dubbelmoral får mittenstyret att lägga pengar på vänsterpartiet istället för pandemin

Stadshuset i Uppsala

Det så kallade mittenstyret (S-L-MP) blir ännu rödare nu när Vänsterpartiet lyckats förhandla fram att partiet totalt får 1,4 kommunalråd och 1,5 politiska sekreterare. Detta är helt makalöst i tider som nu och över huvudtaget inte minst mot bakgrund av att just Vänsterpartiet genom åren ofta krävt att politiska arvoden ska minskas och att till exempel kommunalrådsarvodena ska sänkas.

Senast i december 2020 sade Vänsterpartiets kommunalråd Tobias Smedberg och Hanna Victoria Mörck att när alla verksamheter måste spara så måste även kommunalrådens arvoden minska! Vilken signal ger detta till skattebetalarna undrar jag, dvs att miljonbelopp nu läggs på fler ”tjänster” för politiken?

Äldreomsorgen behöver mer resurser, skolan samt idrotten likaså och den eländiga pandemin gör naturligtvis hål i många verksamheters plånböcker. Inte minst är det närmast katastrof för de flesta restauranger och stor arbetslöshet väntar i den branschen och ett statligt stöd borde ökas liksom att ett kommunalt införas, detta gäller även många andra branscher och företag förstås. Det utlovade ”billiga” seniorkortet i kollektivtrafiken för 150 kr är ännu inte i bruk och man skyller på pandemin. I och med att detta busskort som pensionärerna uppfattade skulle vara i bruk redan 2019 ännu inte är igång kan man om man vill läsa mellan raderna att denna besparing räcker till att utöka antalet kommunalråd och politiska sekreterare. 

Det är precis vad till exempel pensionärerna icke önskar! Än en gång, det är helt åt skogen att kalla majoriteten för ett Mittenstyre, och nu blir det ett ännu rödare styre än någonsin tidigare och nu kommer ytterligare ett inspel som rundar förvaltningsrätten och kammarrätten som tidigare underkänt en lösning för att Vänsterpartiet skulle få mer inflytande genom några extra vice ordförandeposter.

Lars O Ericsson, styrelseledamot