Mer för pengarna genom bättre upphandlingar inom Region Uppsala och Uppsala kommun

Sedan 90-talet har offentlig sektor upphandlat fler och fler delar av välfärdens kärnuppdrag inom utbildning, sjukvård och omsorg. Den genom upphandling uppkomna konkurrensen mellan leverantörer har haft positiva effekter för samhället i form av ökad effektivitet, ökad kreativitet, större valfrihet, samt genom att pressa kostnaderna för de offentliga investeringsbehoven.

Samtidigt har dessa upphandlingar allt för ofta genomförts med oprofessionella metoder eller av uppenbart ideologiska skäl. Dessa upphandlingar som vunnits av den som gett lägst bud har resulterat i låg kvalitet och gett många leverantörer ett ibland onödigt dåligt rykte.


Johan Berlin, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst, samt David Karlsson, viceprefekt vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet talar nu båda i sin forskning om en tydlig trend av så kallad ”back sourcing”, dvs. man återtar verksamheten som man tidigare upphandlat. De pekar i artiklar publicerade vid Göteborgs universitet på att upphandling ofta drivs av politiska ambitioner och av ekonomiska incitament. Back sourcing å andra sidan sker ofta på grund av behov att återta kontrollen eller på grund av pragmatiska bekymmer. Vidare säger de till Dagens Samhälle (29/6 21) att återkommunalisering blir allt vanligare, samt att det oftast beror på att de upphandlade verksamheter skötts dåligt eller att konkurrensen är så dålig att priserna blir oacceptabelt höga.

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, tror att den offentliga sektorn kan lära mycket av näringslivet. Vi i UP förvånas om och om igen att jämförelser dem emellan inte görs oftare. Upphandling och inköp är självklara och verksamhetskritiska processer inom näringslivet. Dessa kompetensområden kräver goda kunskaper och processer för att undvika t.ex. korruption eller kvalitets avvikelser. Näringslivet har länge upphandlat viktig verksamhet av strategiska partners, låt den offentliga sektorn lära av dem.

Med både historiska och nyligen uppvisade dåliga exempel på vad som kan hända i Uppsala (se t.ex. ”Efter avstängningen av taxibolaget – så gick det” UNT 14/1 -21, samt ”Regionrådet: ”Arbetsmiljön är Mohlins bussars ansvar”” i UNT 26/4 -21) avser UP att, med hjälp av näringslivsmetoder och forskningsbaserad kunskap, förbättra Region Uppsalas och Uppsala kommuns upphandlingar.

UP kräver en tydlig strategi för Uppsala kommun och Region Uppsala upphandlingar. Kommun och region ska i strategin kunna svara på frågan om hur stora andelar av verksamheterna som ska drivas i egen regi och hur stora andelar som ska upphandlas, samt varför.

Vidare ska Uppsala kommun och Region Uppsala bli bättre på att vid varje upphandling definiera mätbara kvalitetsmått. Kvalitetsmåtten som finns angivna i avtalen ska sedan följas upp för att säkerställa att de uppnås.

Uppsala kommun och Region Uppsala måste också kraftigt höja vitena när allvarliga kvalitetsbrister uppstår, samt när de ej åtgärdas inom angiven tid. UP tror på bättre kvalitet genom bättre vitesklausuler än de försök till detaljstyrning som Region Uppsala och Uppsala kommun ger exempel på idag. Detaljstyrningen hindrar t.ex. rimlig justering av bemanning kopplat till beläggningsgrader för de upphandlade verksamheterna.

Slutligen anser UP att det är viktigt att ha kvar en del av verksamheten i egen regi för att säkra god förmåga i både upphandling och kontroll av kvalitet. Det ger också beredskap och stärkt förmåga att ta över en upphandlad verksamhet som misskötts.

För UP är invånarnyttan vägledande, så för att få mer för Uppsalabornas skattepengar, samt för att minska kostnaderna för investeringsbehoven inom offentlig sektor, är UP generellt positiva till upphandling av offentliga tjänster. Utförare av tjänsterna kan vara, samt levereras, av kommun, region, stiftelser, föreningar eller vinstdrivande företag, (dock ej vinstdrivande företag för skolverksamhet).

Monica Söder, medlem.

Jens Hammarlund, styrelseledamot och sakområdesledare för näringslivsfrågor.

Stefan Hanna, partiledare.