Skolan leder till livslång exkludering

Inkludering har varit ett skolexperiment i mer än 25 år, men den har inte fungerat i praktiken. Det har i stället lett till att alldeles för många utsätts för en livslång exkludering som påbörjas redan i tidig ålder – i grundskolan. Experimentet med inkludering har försämrat skolundervisningen för eleverna och bidragit till en mycket sämre arbetsmiljö både för elever och lärare. För Utvecklingspartiet Demokraterna räcker det nu med detta misslyckade experiment. Genom att ge ett betydligt bättre stöd än för närvarande till de cirka 20 procent elever som har det svårast i skolan stärks och förbättras undervisningen för alla elever.

Tidigare undervisades barn i behov av särskilt stöd i kliniker, specialskolor eller specialklasser. Detta ansågs diskriminerande och utpekande. År 1994 i Salamanca samlades några hundra delegater från 90 stater för att diskutera specialpedagogiska frågor. Där gjordes följande överenskommelse: 

Elever i behov av stöd skulle få sin utbildning med andra barn i sin egen miljö. Skolan skulle vara välkomnande och inkluderande för alla barn och lektionerna skulle ske inom klassens ram. Den integrerade undervisningen skulle minska utslagning och ge bättre genomsnittsresultat. Social inkludering skulle göra eleven delaktig i skolan och eleven skulle få tillhöra en gemenskap. Undervisningsmetoden skulle anpassas och hänsyn skulle tas till den enskilde elevens olika behov och förutsättningar i lärandet. Stigmatiseringen skulle bekämpas. Det skulle skapas en kostnadseffektivitet i hela utbildningssystemet. Det fanns dock krav på skolan och lärarna: lärarna måste ha en utbildning anpassad för elever med behov av särskilt stöd, till exempel för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Vad hände i Sverige? Små skolor lades ner. Mindre undervisningsgrupper inkluderades. Elever med NPF, till exempel med högfungerande autism, integrerades. Alla skulle in i klassrummet, eftersom det ansågs att man lärde sig bäst inom klassens ram.

Experimentet med inkludering har inte fungerat. Skolorna har i stället blivit större, antalet elever i klasserna har ökat, behöriga lärare minskar i antal och personal i skolan med NPF-utbildning finns knappt. Det är omöjligt för lärare att klara av kraven att kunna ge anpassningar till alla elever som behöver det. Elevernas resultat har försämrats, 15-20 procent av niorna klarar inte att nå målen, många känner sig utanför i den stora klassen och känner inte den delaktighet som var tanken med inkludering. Det blev ett sätt att dra åt svångremmen i skolan – och barns och ungdomars hälsa och framtid drabbas när de inte får den utbildning de har rätt till. En livslång exkludering påbörjas redan i grundskolan, vår obligatoriska skolform.

Den här gruppen av elever måste prioriteras när det gäller resurstilldelning. För att åtgärda problemen måste mindre skolenheter finnas. Lärmiljön bör anpassas så att den fungerar för alla elever, även för dem med NPF. Mindre klassrum bör alltid finnas på skolor då många elever i behov av särskilt stöd klarar sig bättre i mindre klasser. Det behövs mer utbildning för personal inom skolan när det gäller bemötandet av elever med NPF, vilket Barnombudet i Uppsala län har konstaterat i en kartläggning av skolors anpassning för dessa elever.

Agenda 2030 har som grundprincip att inte lämna någon utanför –”leave no one behind”. Mål 4 i Agenda 2030 betonar god utbildning för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Utvecklingspartiet demokraterna vill stärka skolan och arbeta för att inte några av våra barn och ungdomar lämnas utanför på grund av brister i skolmiljön och därigenom arbeta för att förhindra en livslång exkludering. Alla våra elever blir vinnare på att vi skapar bättre studievillkor för våra 20 procent elever som idag inte klarar skolan på ett möjligt sätt.

Stefan Hanna,  Partiledare och kommunalråd
Alice Hult, Medlem
Karin Ingrid Lamberg, Medlem
Gunnel Jägare, Medlem

En reformagenda för Uppsala kommun

Det är dags för oss som bor i Uppsala kommun att kräva mer inflytande mellan valen. Genom löpande rådgivande folkomröstningar i stora frågor, samt att ge stadsdels- och bygderåd formell remissrätt, kommer kommunen skötas bättre. Med ett bättre invånarinflytande skulle aldrig de nuvarande planerna med extrem bebyggelse i Uppsala södra stad, och ett spårvägsprojekt som utarmar hela regionens kollektivtrafik, vara en del av planerna. Den budget som jag har lagt till kommunfullmäktige är byggd utifrån Utvecklingspartiet demokraternas vision om hur Region Uppsala och Uppsala kommun bäst utvecklas. Budgeten skär kraftigt i administrationen och fokuserar på att förstärka skola, vård och omsorg samtidigt som integrationen kraftigt förbättras. Budgetförslaget är också mycket tydligt med att skuldsättningsökningen per invånare måste bromsas in. Vi vet att det går. Vår budget visar att det går.

Det avtal, Uppsalapaketet, som tecknats mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och staten måste omförhandlas. Uppsala kommun kan byggas ut och stärkas mycket klokare än vad Uppsalapaketet i dag representerar. Med fördel växlas den önskade byggtakten ner och byggplaner sprids klokare ut i hela kommunen längs befintliga och stärkta kollektivtrafikstråk.

Uppsala måste utvecklas generationsrättvist. Att genom mycket dyra spårvägsprojekt kraftigt öka redan höga ränterisker är oacceptabelt. Kommunen måste klara både en klok befolkningstillväxt och en kvalitetshöjning inom kärnverksamheterna skola, vård och omsorg. Det kräver ett årligt överskott på minst fyra procent. Styret tar inte alls höjd för detta och det är generationsorättvist. Vårt fokus är inte en kraftig befolkningstillväxt utan på en tillväxt som klarar av att ge invånarna den kvalitet vi förväntar oss för alla skattepengar och en tillväxt som möjliggör för våra viktiga företag och universitet att stärka sin konkurrensförmåga. Ett framgångsrikt lokalt näringsliv är inte minst viktigt för att på allvar även stärka vårt lokala idrotts- och kulturliv. 

Nya arbetssätt är nödvändiga och därför stärker vi medarbetarnas makt över hur kvalitetsförbättringarna ska genomföras och som ökar möjligheterna att arbeta fram smartare arbetssätt. Decentralisering av makt och inflytande ska utifrån begränsningar av verksamhetsmål och tillitsbaserat ledarskap leda till att varje skattekrona som används inom kommunen ger en betydligt större utväxling än i dag. Självklart skär vi kraftigt i ett överflöd av icke prioriterad administration som idag plågar skola, omsorg och vård. Vi fokuserar helt kommunens inriktningsmål på att inom fyra år stärka skola, vård och omsorg.

Decentraliseringen av makten och fokuset på modernisering krävs också för att möta kända problem kopplade till brist på kompetent arbetskraft. Vi ställer också ordentliga investeringsmedel till skola, vård och omsorgs förfogande för att både förtroendet och pengarna ska finnas för att genomföra nödvändiga förändringar som leder mot nödvändiga kvalitetsförbättringar. 

Budgeten är också tydligt inriktad på att kraftigt stärka tryggheten i Uppsala. Om inte tryggheten kraftigt stärks kommer högt eftertraktade människor i större utsträckning än nu lämna Uppsala och vårt näringsliv, och våra universitet. De får det mycket svårare att attrahera önskade talanger att flytta hit och bli viktiga delar av vårt samhällsbygge. Genom en effektivare integrations- och inkluderingspolitik kan vi vända Uppsalas allvarliga negativa utveckling. Budgetens inriktningsmål, uppdrag och ägardirektiv leder till ett tryggare Uppsala där självförsörjningsgraden ökar och där behovet av socialtjänstens insatser minskar. 

Dagens höga skatter måste leverera högre kvalitet i välfärdens kärnverksamheter. För att skapa mer utrymme för våra invånare att själva disponera över mer av sina intjänade pengar är också budgetens målsättning att genom smartare arbetssätt och prioriteringar sänka dagens höga skattetryck.

Vi är redo för att ta över och leda Uppsala kommun. Vårt politiska program samt vår tydliga budget beskriver konkret hur vi kan bygga ett mycket attraktivt Uppsala att leva i.

Stefan Hanna, partiledare och kommunalråd

Omförhandla Uppsalapaketet nu!

Uppsala ska växa men växa klokt. För Utvecklingspartiet demokraterna, UP, innebär det att tillväxten ska ske klokt runt om i hela kommunen och att utnyttja redan befintlig infrastruktur i stället för att investera i extremt dyr ny infrastruktur. Vi vill inte att Uppsala stad ska bli en sovstad till Stockholm, därför måste Uppsalapaketet omförhandlas.

Nu väljer Uppsala kommuns styre att lägga fram ett förslag på ny Fördjupad Översiktsplan, FÖP, för södra staden. Det anses krävas för att driva Uppsalapaketet framåt. Det vill säga avtalet mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och staten gällande fram till år 2050. Avtalet innebär en kraftig bebyggelse i södra Uppsala stad om 33 000 nya bostäder. Styret vill nu också försöka låsa fast Uppsala kommun i ett mycket dyrt spårvägsprojekt. Avtalet är villkorat med att staten måste leverera sin del av avtalet som ska finansiera fyrspår mellan Uppsala och Stockholm, en ny station i Bergsbrunna, en spårvägsbro mellan Ultuna och Bergsbrunna, ombyggnationer av Resecentrum samt bygge av en nödvändig E4-trafikplats. 

Uppsalaavtalet kan enbart sägas upp om samtliga parter är överens om det. Vi anser att planerna är helt oacceptabla att aktivera innan staten trovärdigt säkerställt den finansiering de ska stå för. Att fatta beslut om FÖP för södra staden och spårväg innan dess är fel. Vi anser också att avtalet ska omförhandlas då vi inte anser att staten ska bestämma hur Uppsala kommun på bästa sätt ska utvecklas befolkningsmässigt. Det är helt fel att koncentrera så mycket bebyggelse till Uppsala södra stad de närmaste 30 åren. Uppsala kommun måste säga upp avtalet för omförhandling och göra klart för staten och regionen att vi avser att bygga ut Uppsala attraktivare längs med befintliga kollektivtrafikstråk och under planperioden nyttja moderna elektrifierade bussystem för kapacitetsstark kollektivtrafik. Investeringar för bättre spårkapacitet mellan Uppsala – Stockholm är fortfarande väldigt viktigt, men det kan redan rättfärdigas av behovet av mer spårkapacitet för större delar av Sverige än enbart Uppsalas. I UNT den 11/4 2020 skriver Carl-Johan Westholm en debattartikel om att det i dag finns modern teknologi som innebär smartare nyttjande av befintliga spår. Automatic Identification System, AIS, är i sig ett skäl för att omförhandla avtalet och istället seriöst pröva om 3-spår är en smartare lösning. I kombination med kortare stickspår längs sträckan Uppsala – Stockholm och längs Dalabanan kan spårkapaciteten stärkas till mycket lägre kostnader. 

Omförhandla avtalet i stället med inriktningen att Uppsala ska växa i olika delar av Uppsala stad, Vänge, Björklinge, Bälinge, Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Gunsta, Marielund och Almunge. Då stärks hela Uppsala kommun. Utbudet av bostäder för kompetensbehovet inom näringslivet, universiteten och annan offentlig sektor kräver attraktivare boendemiljöer än dem som planeras i Uppsala södra stad.  

Är en konstruktiv omförhandling med staten möjlig? Självklart är den det. Kommunen, regionen och staten vill att Uppsala ska bidra till att stärka våra samhällens konkurrenskraft och attraktion. Staten vill att vi ska möjliggöra för många fler bostäder till invånare och det behöver absolut inte innebära den koncentration av bebyggelse som främst Miljöpartister förespråkar. I stället för en dyr spårvägsinvestering anser vi att ett omförhandlat avtal med staten måste kompletteras med krav på att de stöttar nödvändiga projekt för att förstärka Uppsalas dricksvattenförsörjning samt försörjning av nödvändig el i den massiva elektrifiering av vårt samhälle som pågår. Det är helt avgörande för att vårt näringsliv ska kunna expandera och vara globalt konkurrenskraftigt. Gör om! Gör rätt! 

Stefan Hanna, Partiledare
Karin Ericsson,
Styrelsemedlem
Ulf Tillman,
Styrelsemedlem
Ola Lindberg,
Sakområdesledare trafik och kollektivtrafik
Tommy Karlsson,
Medlem

Nu räcker det med dumheter

Alla kan drabbas av en olyckshändelse eller en allvarlig sjukdom som snabbt kräver god vård. Allt fler efterlyser en mycket bättre sjukvårdspolitik som på allvar ökar tillgängligheten till sjukvård när den behövs och som mycket bättre organiserar vården så att kvaliteten kraftigt stärks. Vägen mot en betydligt bättre sjukvård nås genom att lyssna på sjukvårdspersonalen, decentralisera mer makt nära patienterna, stoppa användandet av extern stafettpersonal och genom att öka antalet vårdplatser inom akutsjukvården.

Sjukvårdens problem exemplifieras av nedan faktum:

Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, hårdbevakar sedan en tid Region Uppsalas hantering av delar av Akademiska sjukhusets verksamhet. 

Utomlänspatienter prioriteras och leder till orimligt långa kötider för länets invånare, inte minst kopplat till kritiska ultraljudsundersökningar. Den prioriteringen beror på att sjukhusets budget är byggd utifrån förväntade utomlänsintäkter på två miljarder kronor.

Akuten är mellan 23.00 och 08.00 den enda tillgängliga akutmottagningen och har behov av runt 40 undersökningsrum men har i dag bara 21. Tjugoen undersökningsrum motsvarar vad man har i Växjö med nästan 170 000 färre invånare än enbart i Uppsala kommun.

Tillgängligheten till sjukvården, vid minsta misstanke om allvarliga sjukdomar, måste kraftigt förbättras. Väntetiderna till exempelvis prostatacanceroperationer på Akademiska sjukhuset är  oacceptabelt långa och jämförelser visar att sjukhuset har Sveriges längsta väntetider. Hur kan det vara så dåligt?

Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Personalens kompetens, samarbetsförmåga och trivsel avgör hur bra den utförda vården blir. De som är bäst lämpade att inom givna ramar avgöra hur man ska lösa sina uppdrag är personalen. Genom utvecklingscoaching och att lära av de bästa liknande verksamheter i världen kan stora förbättringar genomföras. Inom akut- och intensivsjukvården är också lagspelarförmågan av stor kvalitetsbetydelse. Vi anser därför att sjukvården i Uppsala måste få ett slut på dagens kvalitetsnegativa och kostnadsdrivande behov av stafettpersonal, inhyrda konsulter. Stafettpersonal som sänker kvaliteten och höjer kostnaderna samt skapar en sämre arbetsmiljö för de anställda. Region Uppsala måste på allvar avveckla behovet av stafettpersonal och i stället återinföra möjligheten för vårdpersonal att ingå i personalpooler där man utifrån hur och när man är beredd att arbeta också kan få högre ersättningar.  

Regionledningar bygger gång efter gång dyra byggnader och urholkar de resurser som operativt behövs inom vården. Fastigheten 101, Psykiatrins hus och Regionshuset är tre exempel. Att alla patienter ska ha egna rum driver ökade kostnader. Men behovet av mer personal, vilket krävs när sjuka eller skadade ligger på egna salar, möts inte. Andra patienter kan både fylla sociala funktioner och bidra med värdefull tillsyn. Nya Karolinska (KI) bygger redan om enkelrum till rum för fler patienter. Boken som heter ”Konsulterna”, och som handlar om KI, borde alla sjukvårdsintresserade läsa. Den visar tydligt hur viktigt det är att rösta fram erfarna och kloka politiker. Det är hög tid att inse att ett starkt engagemang hos våra företrädare inte är detsamma som att de är tillräckligt kvalificerade för uppgiften. Vi behöver bättre syna meriterna hos partiernas toppnamn.

Anna Vesterberg, Styrelseledamot
Lars O Ericsson, Styrelseledamot
Diana Kobadi, Medlem
Stefan Hanna, Partiledare

Pinsam oordning kring elsparkcyklar

Det är oacceptabelt att Uppsala kommun fortfarande inte tydligt i sina ordningsföreskrifter reglerar hur elsparkcyklar får användas. Ordningsföreskrifterna måste tydligt ange var inte elsparkcyklar får framföras och tydliga parkeringsytor för dessa fordon måste erbjudas som tjänsteleverantörerna ska betala en skälig avgift för, eftersom de utnyttjar offentlig mark för kommersiellt bruk. Ordningen kopplad till elsparkcyklar i Uppsala är oacceptabelt dålig. Flera personer har de senaste åren också skadats när de på gångytor blivit påkörda av personer som nyttjar dessa fordon på ett olagligt sätt. 

Inte minst skapar oredan av parkerade elsparkcyklar stora problem för många funktionshindrade. Elsparkcyklar som inte parkeras på anvisade parkeringsplatser ska bötfällas. Samma princip som för bilar. Böter kan med fördel skickas till tjänsteleverantörer av elsparkcyklarna som i sin tur kan kräva av sina kunder att de deponerar ett belopp för att reglera deras kunders regelöverträdelser. Platserna för parkering av elsparkcyklar måste regleras, gator där elsparkcyklar absolut inte får köras på i city måste tydligt anges, inklusive trottoarer, samt att pris för parkeringsplatserna snarast måste fastställas av kommunfullmäktige. 

Det är pinsamt att inte Uppsala kommun redan har en reglering av elsparkcyklar. Det är mycket rimligt för oss invånare att förvänta oss att detta är reglerat i kommunens ordningsföreskrifter. Inte minst i ljuset av att kommunen har mycket tydliga regleringar kopplade till hundar, fyrverkerier samt av och pålastning. 

Ola Lindberg, Sakområdesledare Trafik och kollektivtrafik
Ulf Tillman, Styrelsemedlem
Karin Ericsson, Styrelsemedlem

Ökad trygghet genom arbete mot allvarlig brott

Uppsala har blivit mycket otryggare än förr, det är ett faktum. Att tidigt se trender är avgörande för all viktig samhällsplanering. Politiken har det övergripande ansvaret för vår samhällsplanering och under många år har nästan samtliga riksdagspartier vägrat att ta reda på viktiga fakta om brottsutvecklingen. När dessutom en effektiv integrationspolitik lyst med sin frånvaro inte minst i Uppsala uppstår hopplöshet och starka grunder för samhällsproblem. Utvecklingspartiet demokraterna vill se en kraftigt förbättrad integrationspolitik och en nolltolerans mot brott i hela samhället.

I BRÅs studie ”Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund” (Brå 2021:9) framgår tydligt en överrepresentation av misstänkta för brott bland invånare med utrikes bakgrund och särskilt kopplat till allvarliga brott. Jämfört med en liknande studie av BRÅ 1996 uppskattades den sedan länge svenskfödda befolkningen stå för 83 procent av brottsligheten. Redan 2005 hade andelen sjunkit till 58 procent. I den nyligen släppta studien konstateras att infödda svenskar utgör en fortsatt sjunkande andel av mängden brottsmisstänkta, från 54,1 procent 2007 till 43,2 procent 2018. Kopplat till allvarliga brott är trenden ännu tydligare. Av det dödliga våldet kan nu 29 procent härledas till många generationers svenskar. Den inhemska befolkningen står för en krympande del av brotten, både i absoluta och relativa tal. Sannolikt kan minst hälften av brottsligheten i Sverige nu kopplas till personer med utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan varifrån människor invandrat till Sverige är stora.

En positiv del i studien är att det är en mycket liten del av befolkningen som står för väldigt mycket av brottsligheten. BRÅs beräkningar visar att hälften av brotten kan kopplas till endast 0,3 procent av den studerade gruppen, tyvärr blir även små tal till mycket större problem än tidigare. Faktumet att många av dessa få unga personer har ett jämförelsevis högt våldskapital förvärrar situationen. Än en gång vill vi betona att de allra flesta av våra invånare, oavsett bakgrund, är skötsamma.

Vi är övertygade om att en stor majoritet av Uppsalas invånare förstår att det mycket stora flertalet bland första och andra generationens invandrare representerar stora tillgångar i vårt samhällsbygge och är skötsamma. En majoritet förstår också att när ett land med en liten befolkning tar emot väldigt många invandrare från mycket annorlunda kulturer, med en annan människosyn, låg utbildning samt utan kunskaper i svenska uppstår stora samhällsproblem. Studien visar tydligt att de stora volymerna av icke kvalificerad arbetskraftsinvandring lett till allvarliga samhällsproblem.

Uppsala, och övriga Sverige, behöver nu helt fokusera på integration och inkludering och stoppa allt annat än kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Det saknas belägg för att Sveriges relativa fattigdom eller utanförskap skulle göra att människor blir kriminella. Kriminalitet är ett inlärt beteende som förstärks på olika sätt bland annat genom frånvaro av negativa konsekvenser och brist på positiva konsekvenser. Detta visar också den låga procentuella andelen kriminella personer bland de som har invandrarbakgrund i studien.

En nyckel för att lyckas i integrationsarbetet är att människor från olika kulturer med inblick och förståelse för värderingar och förhållningssätt i dessa kulturer involveras bättre i integrationsarbetet. Alltför länge har integrationsarbetet varit inriktat utifrån grunder i det svenska samhället utan en klok matchning mot andra kulturers förhållningssätt.

Utvecklingspartiet demokraternas uppfattning är att mycket få Uppsalabor är rasister, dock är det många som är genuint oroade över samhällsutvecklingen.

Vi behöver öka tryggheten i Uppsala, både den faktiska och den upplevda. Vi behöver bättre stödja våra unga som lever i hopplöshet. Det behövs praktiska utbildningsprogram inom bristyrken, förbättrade former för undervisning i svenska och nolltolerans mot brott. Nolltolerans mot brott i våra skolor och i alla andra sammanhang i vårt lokalsamhälle. Det inkluderar nolltolerans mot narkotika som idag flödar i Uppsala.

Vi kan vända denna negativa utveckling och vi kan inkludera alla våra invånare, inklusive våra invandrare, i att finna hopp om en bättre framtid.

Hansi Stafbom, områdesledare för trygghet i skolan och offentlig miljöer.

Bassam El-Harbiti, medlem.

Karin Ericsson, styrelseledamot.

Stefan Hanna, partiledare.

Se mer

Stärk den lokala demokratin i Uppsala

Var fjärde år, strax inför valen, sveper det in en våg av politisk debatt i såväl sakfrågor som grundläggande ideologi då politiker plötsligt blir väldigt tillgängliga för att sprida sina budskap och för att “få våra röster”. När väljarna avlagt sina röster på de partier de bäst tycker stämmer med egna synpunkter kommunalt, regional och nationellt återgår det politiska arbetet snabbt att vara som vanligt. 

Det vanliga där möjligheten att som invånare kunna påverka politiken snabbt blir mycket begränsad, inte minst i Uppsala kommun och Region Uppsala. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, vill ändra på detta och ge varje Uppsalabo en mycket starkare möjlighet att löpande påverka i våra stora lokala frågor. Att låta Uppsalaborna rösta om var kandelabern på Stora Torget ska flyttas är inte seriöst. Seriöst är att vi får chansen att göra vår röst hörd om till exempel bussar ska få gå över Stora torget. Vilken plats som anses bäst för ett nytt konstmuseum. Om kapacitetsstark kollektivtrafik ska genomföras genom moderna elektrifierade bussystem eller spårväg. Var, hur mycket, och i vilken takt Uppsala ska byggas ut. Vi är övertygade om att en kombination av löpande rådgivande och beslutande folkomröstningar kommer att stärka Uppsalas framtid. 

Det finns mycket vi behöver och kan göra för att stärka demokratin i Uppsala kommun och Region Uppsala. Utvecklingspartiet demokraterna vill därför:

– Införa löpande rådgivande omröstningar kopplat till Uppsalas utveckling för bland annat större bygg- och exploateringsprojekt.

– Ge bygde- och stadsdelsråd formell rätt att vara remissinstanser för ärenden som berör deras del av vår kommun eller region. Inrätta ett demokratiråd inom den politiska kommunledningen där representanter från bygde- och stadsdelsråden ingår.

– Möjliggör för Uppsalaborna att få upp debattämnen i kommun- och regionfullmäktige. Det går att organisera även om lagen kräver att det är fullmäktigeledamöter som formellt begär debatter. Genom att tydligt uppmuntra Uppsalaborna att inkomma med debattförslag skapas också en värdefull förslagslåda där aktiva politiker med fördel kan finna inspiration, vägledning och kunskaper som bättre bidrar till närsamhällets positiva utveckling. 

– Tydliggör i kommunens budget hur mycket som satsas utanför Uppsala stad. Vi anser att det är demokratiskt rimligt att resursfördelningen ska matcha befolkningsfördelningen mellan staden och övriga delar av kommunen. 

De styrande partierna Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet har under denna mandatperiod försämrat vår demokrati. I stället för att inkludera Vänsterpartiet i sitt styre har de låtsats som att de inte är beroende av deras stöd. S, L och MP gjorde upp med Vänsterpartiet och gav dem ytterligare ett kommunalråd och en politisk sekreterare. Vi har ett tydligt vänsterstyre men det vill de inte medge. Att dessutom Vänsterpartiet låtsas vara ett parti i opposition samtidigt som de har sin maktöverenskommelse med S, L och V är illaluktande demokratisk teater. 

Gång efter gång har förslag i Uppsala kommunfullmäktige om stärkt invånarinflytande röstats ner. Det talar tydligt för att Uppsalaborna som tycker att det löpande invånarinflytandet ska stärkas också måste rösta på partier som tydligt står för en sådan politik. Eftersom vi invånare bara får göra våra röster ordentligt hörda vart fjärde år anser vi att ovan föreslagna demokratiförbättringar är mycket viktiga. Vi anser att ovan förbättringar har stor betydelse för att stärka Uppsala för invånarnas bästa, vilket är ett av syftena med vårt nya lokala parti, Utvecklingspartiet demokraterna.

Jörgen Cavelind, Utvecklingspartiet demokraterna

Jens Hammarlund, styrelseledamot Utvecklingspartiet demokraterna

Stefan Hanna, partiledare Utvecklingspartiet demokraterna

Mer för pengarna genom bättre upphandlingar inom Region Uppsala och Uppsala kommun

Spara pengar

Sedan 90-talet har offentlig sektor upphandlat fler och fler delar av välfärdens kärnuppdrag inom utbildning, sjukvård och omsorg. Den genom upphandling uppkomna konkurrensen mellan leverantörer har haft positiva effekter för samhället i form av ökad effektivitet, ökad kreativitet, större valfrihet, samt genom att pressa kostnaderna för de offentliga investeringsbehoven.

Samtidigt har dessa upphandlingar allt för ofta genomförts med oprofessionella metoder eller av uppenbart ideologiska skäl. Dessa upphandlingar som vunnits av den som gett lägst bud har resulterat i låg kvalitet och gett många leverantörer ett ibland onödigt dåligt rykte.


Johan Berlin, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst, samt David Karlsson, viceprefekt vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet talar nu båda i sin forskning om en tydlig trend av så kallad ”back sourcing”, dvs. man återtar verksamheten som man tidigare upphandlat. De pekar i artiklar publicerade vid Göteborgs universitet på att upphandling ofta drivs av politiska ambitioner och av ekonomiska incitament. Back sourcing å andra sidan sker ofta på grund av behov att återta kontrollen eller på grund av pragmatiska bekymmer. Vidare säger de till Dagens Samhälle (29/6 21) att återkommunalisering blir allt vanligare, samt att det oftast beror på att de upphandlade verksamheter skötts dåligt eller att konkurrensen är så dålig att priserna blir oacceptabelt höga.

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, tror att den offentliga sektorn kan lära mycket av näringslivet. Vi i UP förvånas om och om igen att jämförelser dem emellan inte görs oftare. Upphandling och inköp är självklara och verksamhetskritiska processer inom näringslivet. Dessa kompetensområden kräver goda kunskaper och processer för att undvika t.ex. korruption eller kvalitets avvikelser. Näringslivet har länge upphandlat viktig verksamhet av strategiska partners, låt den offentliga sektorn lära av dem.

Med både historiska och nyligen uppvisade dåliga exempel på vad som kan hända i Uppsala (se t.ex. ”Efter avstängningen av taxibolaget – så gick det” UNT 14/1 -21, samt ”Regionrådet: ”Arbetsmiljön är Mohlins bussars ansvar”” i UNT 26/4 -21) avser UP att, med hjälp av näringslivsmetoder och forskningsbaserad kunskap, förbättra Region Uppsalas och Uppsala kommuns upphandlingar.

UP kräver en tydlig strategi för Uppsala kommun och Region Uppsala upphandlingar. Kommun och region ska i strategin kunna svara på frågan om hur stora andelar av verksamheterna som ska drivas i egen regi och hur stora andelar som ska upphandlas, samt varför.

Vidare ska Uppsala kommun och Region Uppsala bli bättre på att vid varje upphandling definiera mätbara kvalitetsmått. Kvalitetsmåtten som finns angivna i avtalen ska sedan följas upp för att säkerställa att de uppnås.

Uppsala kommun och Region Uppsala måste också kraftigt höja vitena när allvarliga kvalitetsbrister uppstår, samt när de ej åtgärdas inom angiven tid. UP tror på bättre kvalitet genom bättre vitesklausuler än de försök till detaljstyrning som Region Uppsala och Uppsala kommun ger exempel på idag. Detaljstyrningen hindrar t.ex. rimlig justering av bemanning kopplat till beläggningsgrader för de upphandlade verksamheterna.

Slutligen anser UP att det är viktigt att ha kvar en del av verksamheten i egen regi för att säkra god förmåga i både upphandling och kontroll av kvalitet. Det ger också beredskap och stärkt förmåga att ta över en upphandlad verksamhet som misskötts.

För UP är invånarnyttan vägledande, så för att få mer för Uppsalabornas skattepengar, samt för att minska kostnaderna för investeringsbehoven inom offentlig sektor, är UP generellt positiva till upphandling av offentliga tjänster. Utförare av tjänsterna kan vara, samt levereras, av kommun, region, stiftelser, föreningar eller vinstdrivande företag, (dock ej vinstdrivande företag för skolverksamhet).

Monica Söder, medlem.

Jens Hammarlund, styrelseledamot och sakområdesledare för näringslivsfrågor.

Stefan Hanna, partiledare.

Attraktiva byggen i kulturkänsliga miljöer

Planerna på att bygga nya fastigheter i kvarteret Ubbo går vidare inom Uppsala kommun. Det är området som ingår i en viktig axel mellan domkyrkan, Carolina Rediviva och Uppsala slott. Utvecklingspartiet demokraterna ser positivt på att kulturmiljön i kvarteret Ubbo utvecklas eftersom kvarteret i dagsläget inte är tilltalande med parkeringar och dåligt underhållna ytor. 

Det är även positivt att området utvecklas för att bli ett ännu attraktivare destinationsmål för Uppsalabor och turister. Det innehåll som föreslås erbjudas av Stiftelsen Ubbo i lokalerna kan på ett utmärkt sätt komplettera redan kända turistmål i området som bär på mycket intressanta berättelser. Vi anser dock att det förslag på detaljplan som nu ligger inte visar tillräcklig hänsyn till övriga byggnader i området. Ett område som inte bara är av stort värde för oss Uppsalabor utan som också representerar ett riksintresse.

Förslaget på detaljplan berör en känslig kulturmiljö med byggnader med betydande kulturhistoria och måste därför anpassas mycket bättre till sin omgivning. Detaljplanen behöver omarbetas och visa större hänsyn till att kvarteret ingår i en viktig axel mellan domkyrkan, Carolina Rediviva och Uppsala slott.

I detaljplanehandlingarna beskrivs anpassningen till kulturmiljön med följande text ”säkerställa att de nya byggnaderna får en utformning med hög arkitektonisk kvalitet och volymer som är anpassade till omgivningen.” I förslagets gestaltning på byggnaderna anser vi inte att det tydligt framgår att man tagit tillräcklig hänsyn och som vi Uppsalabor ska kunna förvänta oss. Den moderna funktionella arkitekturen i förslaget anser vi är för dominerande. Kommunens Arkitekturpolicy, antagen av kommunfullmäktige, måste ge ett större avtryck i ett reviderat detaljplaneförslag.

Arkitekturpolicyn tar sin utgångspunkt i sju begrepp där ”Sammanhang” och ”Befintliga värden” är särskilt viktiga begrepp när det gäller bebyggelse i mycket värdefulla kulturmiljöer. I den föreslagna gestaltningen anser vi att en otillräcklig hänsyn har tagits och att förslaget tydligt strider mot Arkitekturpolicyn. I planhandlingarna finns bestämmelser införda men vi anser inte att de lever upp till de särskilda krav som måste vara uppfyllda i detta område av riksintresse. Kulturmiljön utmed axeln domkyrkan, Carolina Rediviva och slottet ska ställa stora krav på nya byggnationer i kvarteret och på markytornas utformning som bevarar viktiga siktlinjer. Vi anser att byggnaden utmed Kröningsstråket mot slottet har för dominerande proportioner, och därför behöver byggnadshöjden sänkas och byggnadens utbredning minskas. Den fina eken ”vårdträdet” i kvarteret behöver också få en mer tydlig funktion vid utformningen så att den ger ett bättre avtryck.

I Upprop kulturarv har tio organisationer gått samman för att uppmana ansvariga politiker att leva upp till det arkitekturpolitiska målet att hänsynsfullt ta tillvara och utveckla kulturhistoriska värden samt att se till att det nationella kvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” efterlevs. Bland andra Kulturmiljöförbundet, Svenska byggnadsvårsföreningen och Urban City Reseach. Utvecklingspartiet demokraterna uppmanar kommunens ansvariga politiker, att precis som ovan nämnda organisationer, att ny bebyggelse i liknande områden tydligt ska representera en långsiktigt hållbar utveckling där kulturarvet tas tillvara bland annat enligt följande:

– Förvanskningen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer ska hindras

– Utveckla metoder för att tillvarata kulturarvet i plan- och byggprocessen

Det finns stora möjligheter att utveckla Uppsala city till ett mycket attraktivare turistområde än idag. Det kräver betydligt bättre förmåga att klä området med fler intressanta berättelser och att områdets arkitektur är i harmoni.

Marius Domeika, Sakområdesledare kultur.

Karin Ericsson, styrelseledamot och sakområdesledare stadsbyggnad.

Ulf Tillman, styrelseledamot.

Stefan Hanna, partiledare.

Regionens hushållning brister

Akademiska psykiatrinshus

Region Uppsala behöver kraftigt förbättra sitt kvalitetsutvecklingsarbete inom sjukvården med fokus på den individ som har behov av sjukvårdsinsatser. Särskilt viktigt att förbättra stödet till invånare och avtalade regioners multisjuka. För att lyckas krävs en mycket bättre respekt än nu för kärnverksamheternas medarbetare och deras kompetens samt engagemang för sina vårduppdrag.

Medarbetare som i mycket större utsträckning starkt måste få påverka hur uppsatta mål ska uppnås. Större verksamhetsinflytande för personalen är mycket viktigare än att Regionråden skriver ”I vår budget höjer vi därför friskvårdsbidraget för alla till 2 500 kronor per person och år” (UNT 14/6). Det är självklart positivt men vi undrar om tidigare presenterade besparingskrav, på 400 miljoner kronor, kopplat till vårdpersonal på Akademiska sjukhuset ligger kvar? 

Det är helt nödvändigt att kraftigt förbättra Uppsalabornas tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Idag är den tillgängligheten bland de allra sämsta i Sverige. Hur ska ni konkret kraftigt förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin? Ett seriöst kvalitetsledningsarbete leder mot minskade köer inom både psykiatrin samt kraftigt minskade operationsköer. 

Regionledningen för gärna tydligare redogöra för vilka reformer det är som ska bidra till att det bedömda gapet mellan intäkter och utgifter utan åtgärder uppgår till enorma 1,3 miljarder redan år 2030. Varför ska vi tro att ni lyckas bryta den negativa utveckling som regelbundet återkommit? Och vad är det som ska flyttas till andra vårdgivare ”både inom och utanför sjukvårdsregionen”? När regionråden skriver att gapet ska bekämpas genom att ”ökningen av antalet anställda dämpas” tror vi inte att de har koll på läget. 

Regionens styrande partier har tidigare uttryckt att kraftiga personalnedskärningar ska genomföras av vårdpersonal. Gäller det sparbetinget fortfarande som en del av det reformarbete som ska få ordning på en kraftigt misskött regional ekonomi? Och varför anser inte den regionala ledningen att administrationen kraftigt kan effektiviseras?

Anna Vesterberg, Styrelseledamot.

Lars O Ericsson, Styrelseledamot.